Saab:s vd i stor intervju: "Europa behöver ett flaggskeppsprojekt"

2. Vilka är de största flaskhalsarna som du ser det för att kunna växa tillräckligt snabbt?

Det är viktigt att förstå att från att beslutsfattare i Bryssel eller Sverige uttalar sig om en viljeinriktning att satsa mer på försvar till att det omvandlas till förmågor och upphandlingar är fortfarande ett ganska segt system.

Om det nu blir 3,5 procent i Natos Haag-summit i sommar så blir det inte omedelbart omvandlat till kontrakt för industrin. Det är en seghet i systemet som vi behöver jobba med för att det ska gå fortare.

Naturligtvis handlar det exempelvis om att anställa personal. Vi har vuxit med 5000 till 6000 personer på två år så där har vi lyckats väldigt bra.

Jag ska inte säga att det är lätt men vi har lagt mycket kraft på inte minst onboarding av ny personal. Det är många ingenjörer inom mjukvara, AI och datautveckling men också duktiga svetsare och högkvalificerad produktionspersonal.

Synen på industrin har förändrats så mycket att många också börjar tycka det är viktigt med det vi håller på. Därför har vi också haft lite lättare att rekrytera. Men när man växer så mycket i volym som vi gör så måste man också tänka om hur man producerar saker. Mindre personintensivt och mer automatiserat.

Därtill måste vi investera i nya fabriker. Vi har exempelvis byggt helt nytt för att producera vårt vapensystem i Linköping, vi bygger nya faciliteter och produktionslinjer i Karlskoga, en helt ny fabrik i Michigan i USA och samma sak i Delhi i Indien och i Finland för att producera fler sensorer. Mycket är kopplat till där marknaden finns men alla enheter ska också klara av att exportera.

Samtidigt är det ett helt ekosystem som måste hänga med i den här tillväxten. Vi har ju väldigt många underleverantörer, vissa har förmågan att växa, andra inte, och då får vi ibland hjälpa till. Ibland så orkar de inte alls och då måste vi hitta nya leverantörer vilket inte är det lättaste alltid givet kraven på certifieringar i vår bransch.

Summerat är det en hel skala vi gör för att orka växa, det är en utmaning men också inspirerande.

3. Generalsekreteraren för de europeiska försvarsföretagen har flaggat för att det hittills saknas riktigt stora beställningar av nya system i Europa, är det något ni också märkt av och på vilket sätt?

Ja, det är absolut en seghet i systemet som jag samtidigt har respekt för.

Det är politiska beslut som ska igenom nationella parlament för att sen kunna stadfästas och upphandlas på ett korrekt sätt.

Med det sagt tror jag vi måste börja jobba mer parallellt framöver för att inrikta industrin mot vissa områden där vi som industri kan ta mer risk och sen får man parallellt förhandla kontrakten. Min uppfattning är att vi måste korta tiderna.

Vi tar rätt mycket risk redan nu såklart, alla investeringar är inte kopplade till kontrakt utan vi bedömer ju hur marknaden kommer att se ut framåt.

Men jag oroar mig mer för att vi inte gör tillräckligt för att orka med den här kapacitetsökningen och nya förmågor.

Vi har tjatat länge att vi behöver långsiktiga åtaganden från olika länder och försvarsmakter för att kunna investera ännu mer. Jag skulle helst inte se att vi tog det i små steg utan mer rejält.

4. I januari tillkänna gav ni om en ny stor satsning på drönare tillsammans med den svenska Försvarsmakten, berätta om projektet och betydelsen för er affär?

Det är en teknikdel i satsningen som är intressant men det är också ett exempel på hur vi kan gå fort fram när det finns ett specifikt krav som behövs snabbt, ett så kallat ”urgent requirement”.

Då får man faktiskt ta vissa genvägar och det var det vi gjorde.

Vi satte oss vid ett bord alla parter som kunde bidra och sen bestämde vi oss för att vi inom ett år ska vi ha den här förmågan framme. Det gick väldigt fort där vi startade ett integrerat projekt mellan Saab, FMV, FOI och ett par underleverantörer.

Försvarsmakten satsar stort – ska bli bäst i världen

Försvarsmakten tar stora kliv mot en mer högteknologisk armé genom en satsning på drönarteknik.

Tillsammans lyckades vi då utveckla den här mjukvarubaserade förmågan där kärnan är drönare som kan bära sensorer eller någon form av last som kan utföra uppdrag autonomt i ett område där man behöver bekämpa eller hitta något.

Det unika handlar dels om att drönarna är självorganiserade så att om någon faller ifrån så löser de uppdraget ändå. Dels att det är väldigt lätt för exempelvis en värnpliktig att använda systemet via en mobil eller en padda. Man behöver inte vara drönarpilot, det räcker att rita på en skärm vilket område som ska scannas av.

Jag har ingen kristallkula men jag tror vi kommer att se fler och fler autonoma system och farkoster som utför uppgifter som förut var bemannade. Och det handlar också om att ha autonoma system som fungerar tillsammans med bemannade system.

Det blir såklart en stegvis övergång och det återstår också många frågor att lösa, som exempelvis trafiksäkerhet. Är det krig, som är tragisk när det sker, blir det så klart en icke-fråga, men vi måste ju kunna träna och utveckla systemen och då måste de fungera i kontrollerade luftrum och på sjön.

5. Det har skett en enormt förändrad syn på Saab som investering från båda småsparare och kapitalmarknaden i stort under åren du har varit vd, vad är din personliga reflektion kring skiftet?

Jag är klart väldigt glad över att den här branschen ses som en hållbar bransch. Vi är ju ett fundament för hållbarhet, vi måste kunna skydda våra länder och befolkningar.

Har man tagit beslutet att det finns en hotbild och man därmed behöver en försvarsmakt så måste det också finnas professionella leverantörer som Saab.

Det finns ju en stark koppling mellan att ett försvar och en avskräckande effekt, det var inte lika tydligt tidigare. För mig har det alltid varit en självklarhet att det här är viktigt det vi håller på med.

Det är en sund förvandling som har skett.

Sektorn rusar på börsen efter helgens dramatik

Fredagens urspårade möte i Washington och den dramatik och de besked som kommit sedan dess under helgen sätter stora avtryck på den europeiska börsen på måndagsmorgonen.

Helt ärligt höll vi på med taxonomidiskussionen i Bryssel bara några veckor innan det här tragiska kriget i Ukraina bröt ut med rätt märkliga samtal om vilka branscher som var hållbara eller inte. Hade man mer än fem procent försvarsindustri så skulle man inte betraktas som en hållbar bransch. De tankarna försvann med kriget.

Många som inte tidigare ville investera i försvarsindustrin ändrade sig bara veckor efter att kriget bröt ut. Vilket är en sund förvandling, men det är också lite märkligt hur man kan ha en så radikalt annorlunda åsikt efter att det har brutit ut ett krig.

Jag är nog mest glad över att uppfattningen av att det vi håller på med har förändrats. Det gör att det är lättare att rekrytera men är också lättare för våra anställda när vår verksamhet inte ifrågasätts lika mycket längre. Tvärtom finns det nu en stor stolthet bland vår duktiga personal.

Läs mer:

Veckans börsprofil: Investmentbolags-gurun: “Finns många bortglömda pärlor” – Dagens PS

Veckans börsprofil: Inflationen: Därför är Riksbanken mer positiv än hushållen – Dagens PS