För att bekämpa pandemin har räntor sänkts världen över och regeringar har lånat stora belopp för att hantera pandemin. Skuldsättningen närmar sig nivåer som inte har setts sedan andra världskriget.
Så mycket ökade skulderna 2020 – gigantisk summa
Mest läst i kategorin
I takt med att världens centralbanker har bedrivit en häpnadsväckande expansiv penningpolitik har både stater och företag lånat pengar för att ta sig genom coronapandemin.
Under fjolåret ökade världens totala skulder med den astronomiska summan 1 950 miljarder dollar, motsvarande 16 200 miljarder kronor.
Det skriver Bloomberg News med hänvisning till data sammanställt av organisationen Internationella Finansinstitutet.
Billigare än alternativet
Trots den otroliga ökningen menar bedömare att den högre skuldsättningen var den enda utvägen.
“Vad prislappen än hamnar skulle det kosta mer om vi inte gjorde något direkt”, säger Drew Matus, chefstrateg på Metlife Investment Management som förvaltar över 5 000 miljarder kronor.
Skuldberget medför dock fortfarande risker för världsekonomin och de finansiella marknaderna.
”Massiva stimulanser – finansierade av massiv belåning – är det bästa och det enda möjliga sättet att hantera covid-19-nedgångenden”, instämmer Jamie Rush, europeisk chefsekonom för Bloomberg Economics.
”Extremt låga räntor betyder att den omedelbara kostnaden mer eller mindre är noll. Det betyder inte att stimulanser är gratis. Regerings- och företagsbalansräkningar är nu avsevärt mer exponerade mot risken av högre räntor”, fortsätter han.
Sverige i snittet
Även i Sverige har skuldsättningen ökat under pandemin. Statsskulden är fortfarande på förhållandevis låga nivåer.
Men tillsammans med en ökad skuldsättning för hushållen och företagen är ökningen markant.
Skuldsättningen som en andel av BNP växte under fjolåret med 15 procent.
Den stora risken är dock att länder som redan innan pandemin hade svårt att finansiera sina skulder inte kan hantera ett framtida inflationstryck eller stigande räntor – och att effekterna spiller över i världsekonomin, enligt Bloomberg.
Skriver huvudsakligen om börs, makro och fonder för Dagens PS.
Skriver huvudsakligen om börs, makro och fonder för Dagens PS.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.