Så blev rysk gas viktig för elpriset i Sverige

Så går det till när elpriset sätts

Anton Tigerstedt på Montell Power News bevakar den europeiska elmarknaden. Han sammanfattar i Kapitalet hur komplexa verktyg som krävs.

”Man behöver ha väldigt många nivåer på handeln – allt från finansiell handel på flera år ner på frekvens och balansnivå som sker på några sekunder”, säger Tigerstedt.

Spotmarknaden tillhandahåller den största andelen el som vi handlar med, och det sker dagen innan elen levereras, genom att algoritmer utifrån olika parametrar räknar ut var priset landar. I beräkningen ligger buden från producenter och köpare, men också överföringskapacitet och fysiska förhållanden.

Det speciella med marknaden är att köparna kommer att tvingas köpa, eftersom det ska finnas el att distribuera hela tiden. Kravet på energisäkerheten gör att det inte går att hoppa över en affär.

Marginalprissättningen påverkar

Spotpriserna är mycket volatila på grund av marginalprissättningen, den mekanism som gör att priset som producenterna får betalt blir detsamma.

Det är det dyraste sättet att producera el som kommer att sätta elpriset i varje elområde och som alla får betala. Detta för att det alltid ska kunna finnas el, även om det kostar mer för vissa producenter att ta fram den.

I en bristsituation blir det dessutom dyrare  för att elmarknaden är internationell och levererar över nationsgränserna till länder som betalar mer för att de har elbrist. Priset som gäller kommer då att vara den högst betalandes pris.

Det är därför rysk gas påverkar elpriset i Sverige, trots att vi knappt använder gas här. Gasen utgör också en relativt liten del av den europeiska energimixen, men om elen kommer från gas någonstans i Europa, så blir det den som sätter priset, för att säkra människors tillgång till el hela tiden.

Den finansiella elmarknaden

Men den fysiska elmarknaden är bara en av två marknader för europeisk el. Den andra är en marknad för så kallade prissäkringsprodukter – den finansiella elmarknaden.

Producenter vill säkra sin produktion framåt i tiden och vill ha förutsägbarhet. Eftersom spotpriserna är volatila handlar man då med värdepapper för att prissäkra energimarknaden, till exempel mellan en producent och ett företag.

Det finansiella elpriset sätts efter budgivning om vilket pris man tror att elen ska betinga i framtiden, en summa som grundar sig i ett systempris. Det utgörs av ett genomsnitt av spotpriserna på den fysiska marknaden.

Detta fungerar som en försäkring för elproducenter och konsumenter, en producent som satsar för högt och lägger ett “bet” som är högre än priset sedan i genomsnitt blir, får tillbaka mellanskillnaden av motparten.

Skulle budet ligga lägre än systempriset är det producenten som betalar tillbaka till motparten. Men eftersom det fysiska elpriset då är högre så får producenten igen pengarna på fysisk försäljning.

Dyra säkerheter

Problemet kommer när prisskillnaderna blir stora, eftersom elbolagen måste ha säkerheter gentemot börserna och direkt kunna täcka en förlust på värdepappret. Detta för att konsumentsidan ska vara utan risk.

Det påverkar likviditeten i bolagen, och skulle i värsta fall kunna riva omkull dem. I slutändan innebär det dock nästan alltid att producenterna får tillbaka de pengar som de satsat på säkerheten.

Läs också:

Höga elpriser hotar igen: “Tajmingen olycklig”