Riksrevisionens kritik: 55 miljarder borta ur budgeten

“Finansministrar kritiseras för budgetludd”, skriver TT nyhetsbyrån i sin rubriken och redovisar Riksrevisionens anmärkningsvärda kritik mot finansdepartementet.

“Kraftigt minskat budgetutrymme med ny beräkningsmetod” är Riksrevisionens egna rubrik på pressmeddelandet som slår fast att budgetutrymmet minskat med 55 miljarder för att finansdepartementet på eget bevåg bytt mätmetod, utan att informera riksdagen.

Damberg bytte – Svantesson fortsatte

Finansdepartementets val att utan att göra väsen om saken byta mätmetod för beräkningen av strukturellt sparande förra sommaren, då med Mikael Damberg (S) som högste chef. När Elisabeth Svantesson (M) tog över som finansminister fortsatte departementet med den nya mätmetoden.

“Riksrevisionens bedömning är att den föreslagna finanspolitiken inte är redovisad i enlighet med ramverket. Regeringens redovisning brister i flera avseenden och är inte transparent”, skriver Riksrevisionen i sin rapport om vårpropositionen 2022 och budgeten 2023.

“Vi tar inte ställning till om den nya metoden är bättre eller sämre, då det saknas underlag för en sådan bedömning, men konstaterar att den ger en annan bild av det statsfinansiella läget för 2023. Det borde ha redovisats tydligt, särskilt med tanke på att det potentiellt sett kan påverka samspelet med penningpolitiken och Riksbankens bedömning av lämplig nivå på styrräntan”, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.

Budgetutrymmet hade varit 55 miljarder större

Med den nya metoden framstår den ekonomiska politiken som mindre åtstramande än vad den skulle gjort med den tidigare metoden – budgetutrymmet för 2023 skulle ha varit ungefär 55 miljarder kronor större, beräknat med den tidigare metoden, skriver Riksrevisionen.

“Om det strukturella sparandet hade beräknats med den tidigare metoden hade det i budgetpropositionen för 2023 funnits en tydlig avvikelse från överskottsmålet, finanspolitiken hade tolkats som mer åtstramande och budgetutrymmet 2023 hade varit betydligt större,” framhåller Riksrevisionen.

Läs även: Varningen: Regeringen riskerar att lura Riksbanken