Inflationen: Därför är Riksbanken mer positiv än hushållen

2. Direktionen, som styr riksbanken, gör självständiga bedömningar. Finns det några datapunkter som du tycker är särskilt intressanta just nu?

Riksbanken gör alltid en samlad bedömning av ekonomin och inflationen utifrån ett brett dataunderlag. Breman lyfter fram en av datapunkterna som sticker ut som särskilt intressant i nuläget.

“Just nu tycker jag det är väldigt intressant att titta på hushållens inflationsförväntningar. De är fortfarande väldigt höga, trots att inflationen i Sverige tydligt har kommit ner. Det är lite oroväckande att hushållen både uppfattar inflationen som högre än vad den är och förväntar sig högre inflation framöver.”

Det sa hon förvisso innan inflationen ökade mer än väntat i torsdagens inflationsstatistik – men poängen kvarstår, svenskarna har haft en jämförelsevis dyster syn på inflationen.

Särskilt anmärkningsvärt, menar Breman, är att svenska hushåll har högre inflationsförväntningar än i många andra europeiska länder, trots att Sveriges inflation har varit lägre än i många andra europeiska länder.

3. Inom börsvärlden händer det att man undersöker trender genom att göra egna obervationer “på stan”. Använder Riksbanken också den typen av “mjukare” analys?

Breman bekräftar att mjukare data och kvalitativa analyser spelar en viktig roll även i riksbankens arbete, inte minst för att få en känsla för vad som kan hända framöver.

“Vi åker ut och träffar företag och privatpersoner över hela landet. Jag var nyligen i Kiruna, och förra året besökte jag Visby, Karlskrona och Varberg. Det är jättevärdefullt för då får man en känsla för vad företagen funderar på och hur det ser ut i olika delar av landet.”

Dessa möten ger mer framåtblickande insikter än den officiella statistiken, understryker Breman. “När vi väl får BNP-siffror ser vi vad som hände för flera månader sedan. Vi vill också veta vad som händer nu och framöver.”

Samtidigt poängterar hon vikten av att ha distans till anekdotiska observationer: “Vi som bor i Stockholm ska inte gå ut på stan, se att det är fullt på restaurangerna och ta det som en stark konjunktursignal för hela landets ekonomi. Man måste kombinera mjuk data med officiell statistik.”

Läs även: Dollarn rasar – första offret i USA:s handelskrig. Dagens PS

4. Många har beskrivit det ekonomiska läget framåt som särskilt svårbedömt. Vad är din bild av nuläget?

“Det är ett svårbedömt läge eftersom det händer så mycket på det internationella planet,” medger Breman.

“Prognosen från Riksbanken har varit att vi kommer se en återhämtning i svensk ekonomi, att inflationen stabiliserar sig kring 2 procent, och att vi har goda förutsättningar för en stark återhämtning. Den prognosen tycker jag fortfarande står sig.”

Det som komplicerar bilden är framför allt geopolitiska spänningar och handelskonflikter, menar Breman. “Det svåra är att bedöma hur mycket och hur snabbt detta kommer att slå mot svensk och global ekonomi.”

Trots osäkerheten framhåller hon Sveriges goda utgångsläge: “Jag känner mig ändå ganska trygg med att Sverige har goda förutsättningar även i en stökig omvärld. Inflationen har kommit ner, vi har starka statsfinanser och hög sysselsättning.”

Hon lyfter särskilt fram det svenska näringslivets motståndskraft.

“Många av våra exportbolag presterar fortfarande bra, vilket är positivt. Vi har ett näringsliv som har kunnat hantera många kriser de senaste åren – både pandemin och kriget i Ukraina – och ändå kunnat parera och hitta nya marknader.”

5. Varför har vi egentligen ett 2%-mål för inflationen? Hade det inte varit bättre med noll procent inflation och en mycket lägre ränta som för några år sedan?

“Med ett mål på 2 procent har vi lite marginal mot deflation samtidigt som prisökningarna ändå är låga och stabila. Det ger också Riksbanken utrymme att sänka räntan om det skulle behövas för att stimulera ekonomin.”

“Ett tydligt inflationsmål skapar en gemensam referensram för hushåll och företag. När alla aktörer i ekonomin kan förhålla sig till samma förväntade inflationstakt blir det lättare att planera ekonomiska beslut, och det skapar stabilitet på längre sikt.”

Anna Breman menar även att ett mål på 2 procent minskar risken för att vi ska hamna i deflation.

“Deflation kan vara problematiskt eftersom det kan leda till att hushåll och företag skjuter upp konsumtion och investeringar i väntan på ännu lägre priser, vilket kan bromsa ekonomin.”

“De flesta centralbanker i världen har landat i att ett inflationsmål kring 2 procent är en bra avvägning mellan att undvika de risker som förknippas med både för hög inflation och deflation.”

Fler börsprofiler:

Investmentbolagets vd: “En dröminvestering”

Toppförvaltaren om börsen 2025 och nya livet