Sveriges statsskuld är den lägsta på 50 år. Bra i mångas ögon. Samtidigt ser nationalekonomer risker och nackdelar.
Rekordlåg statsskuld – men ekonomerna tvivlar
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 10 jan. 2024Publicerad: 10 jan. 2024
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Jämför courtage
”Den som är satt i skuld är icke fri”, betitlade Göran Persson sin bok över hur Sverige tog sig till vad som kan betraktas som sunda statsfinanser.
I dag är Sverige med den måttstocken mer fritt än på 50 år. Sveriges statsskuld är i dag nämligen den lägsta på 50 år.
Det mått man brukar använda för att värdera statsskulden är hur stor den är i relation till landets BNP.
Historiskt lågt
Sveriges statsskuld motsvarade vid årsskiftet 16 procent av BNP, vilket alltså den lägsta nivån på fem decennier.
Faktum är att det är en statsskuld på historiskt låga nivåer. I mitten av 1960-talet var statens skuld motsvarande 14 procent av BNP, skriver Di.
Även i absoluta tal har vi passerat en milstolpe.
I maj 2023 var statsskulden lägre än 1 000 miljarder kronor, vilket var första gången sedan 1993.
ANNONS
Senaste nytt
Värre för USA
ANNONS
Om vi jämför med jätten USA kan vi konstatera att amerikanerna har en helt annan situation.
Upplåningen har varit omfattande under såväl Donald Trump som under Joe Biden, i en ambition att hålla ekonomin igång och stötta återhämtningen.
Det har gjort att USA:s statsskuld i dag är, avrundat, lika stor som USA:s bruttonationalprodukt.
Finland – tre gånger mer
Jämför vi istället med vårt östra grannland, Finland, kan vi få en kanske mer relevant jämförelse.
Där väntas statens skuldsättning fortsätta öka. Statsskulden beräknas enligt Yle att stiga till 162 miljarder euro i slutet av 2024.
Det motsvarar 56 procent av Finlands BNP.
Fortsätter att öka
Dessutom kommer den andelen att öka, enligt officiella beräkningar.
ANNONS
Under åren 2025-2027 beräknas statsskulden varje år växa med 9,8 miljarder euro – och vid utgången av 2027 motsvara 59 procent av landets BNP.
Bara bra, med andra ord?
Nja. Inte enligt alla, och inte ur alla aspekter.
”Låna och satsa”
Politiskt har det påpekats att den låga nivån på statsskulden gör det möjligt att satsa på att få fart på Sverige och att lyfta ekonomin.
En ökad upplåning ses då som ett sätt att öka sysselsättning och produktion och som ett alternativ till att fortsätta skära ned på välfärden.
Men även ekonomer har kritiserat den låga statsskulden.
Att den svenska kronan sjunkit i värde kan paradoxalt nog bero på den låga statsskulden, skrev Anders Åkerman, professor i nationalekonomi, på DN Debatt under hösten.
För lite att investera i
ANNONS
Den låga statsskulden gör Sveriges lånebehov mindre och det reducerar mängden statsobligationer utländska investerare kan köpa, påpekade Åkerman.
”För en utländsk investerare som vill placera pengar i Sverige finns det därmed färre säkra instrument att investera i. Statsobligationer har en särställning på finansmarknader på grund av sin låga risk, och i princip har samtliga alternativ betydligt högre risk”, argumenterade Åkerman.
En möjlighet då är att ”öka utbudet av riskfria statliga obligationer”, som såg risker i att vi utifrån situationen totalt hamnar i en situation ”med onödigt höga räntor” när orsaken till kronans försvagning ”i själva verket är en annan” än den officiella, menade Åkerman.
Guld kan bli amerikanska statsskuldens stora räddning – Dagens PS
Larmet: USA:s statsskuld når rekordnivåer – Dagens PS
Räntan på statsskulden skenar i Storbritannien – Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
Jämför courtage
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.
Jämför här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
