Strid om meteorit till domstol: "Den ska visas för allmänheten"

Hemlighållen meteorit väckte frågor

“En av forskarna var tydligt orolig för att fel personer skulle hitta meteoriten. Han befarade att internationella skattletare snabbt skulle kunna lämna landet med fyndet, utan att det kom forskningen till godo”, säger Johan.

Efter några veckors intensivt sökande hittade två meteoritjägare den välbevarade järnmeteoriten på en berghäll. Men i stället för att informera markägaren menar han att de valde att hemlighålla fyndet i två månader.

Johan fick veta att man hittat meteoriten när han blev kontaktad av en forskare på Uppsala Universitet dagen innan en pressträff om fyndet.

Juridisk process med principiella frågor

“Vi hade informerat alla som letade om vår syn – att eventuella fynd skulle betraktas som en del av fastigheten. Men det var tydligt redan då att meteoritjägarna inte delade den här uppfattningen”, berättar Johan.

Han tycker att det är märkligt att meteoritletare verkar acceptera den sedvanerätt som finns att meteoriten tillhör fastigheten när man letar på statliga fastigheter, men att det inte verkar accepteras när det gäller privata fastighetsägare.

När fyndet blev känt inleddes en lång och komplicerad juridisk process. Uppsala tingsrätt gav först upphittarna rätt, med motiveringen att meteoriten var så särpräglad att den inte kunde anses utgöra en del av fastigheten.

Men efter en överklagan vände Svea hovrätt på resonemanget och slog fast att en sten som ligger på marken måste anses tillhöra markägaren – oavsett dess ursprung från rymden.

Lyckad jakt på meteorit landade i besvikelse

För meteoritletarna Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist, som hittade meteoriten efter intensivt sökande, har processen varit en känslomässig berg- och dalbana. När tingsrätten först gav dem rätt att behålla fyndet, med motiveringen att en “nyss fallen meteorit inte är en del av fastigheten”, såg det lovande ut.

“Det är en av mina största upplevelser som meteoritletare,” berättade Andreas Forsberg för SVT efter att hovrätten senare ändrade beslutet till markägarens fördel. “Man hade hoppats på att det skulle sluta på ett trevligare sätt.”

Liksom Johan har upphittarna uttryckt en önskan om att meteoriten ska visas upp på museum, men deras syn på äganderätten skiljer sig åt. Efter hovrättens dom valde de att överklaga till Högsta domstolen, som nu har beslutat att ta upp fallet till prövning.

Mer än bara äganderätt

“Det finns en tendens att framställa det här som en girig markägare mot två entusiastiska meteoritjägare. Men för mig handlar det om principer och hur vi ska hantera unika fynd,” säger Johan, som har ett stort rymdintresse sedan länge, bland annat i form av en akademisk bakgrund inom astronomi.

“Från början föreslog jag att låna ut meteoriten kostnadsfritt till Naturhistoriska riksmuseet under min livstid, mot att de betalade hittelön till meteoritjägarna. Men det var man inte intresserad av”, säger Johan och fortsätter:

“Jag får ofta frågor om varför det är så viktigt för mig att äga meteoriten. Det är märkligt att ingen frågar varför det är så viktigt för dem att äga den, när både jag och de vill att den ska vara på ett museum.”

Vision om lokal förankring

Johan lyfter också fram ett lokalt perspektiv och ifrågasätter att man tar för givet att stenen ska förvaltas av staten. Han tycker att det är självklart att den ska vara tillgänglig för forskning, men att den på sikt skulle kunna bidra till turism och intresse för hans hembygd.

“Min vision är att sådana här unika fynd också ska kunna visas lokalt. De flesta moderna meteoriter som har slagit ner i Sverige finns på Naturhistoriska riksmuseet, men har ofta legat inlåsta i en byrålåda. Varför inte ha en liten utställning i bygden där nedslaget skedde?”, funderar Johan.

Meteorit väntar på avgörande

Nu väntar ett avgörande i Högsta domstolen som kan bli vägledande för framtiden. Med rättegångskostnader som närmar sig en miljon kronor har meteoriten blivit en dyr historia för de inblandade.

Johan hoppas att Högsta domstolens beslut ska möjliggöra en praxis som främjar samarbete mellan markägare och meteoritletare i framtiden.

“Det är ju som med jägare i skogen – de går ju inte ut och skjuter älg utan att ha tillstånd. Det är en praxis som finns och som funkar. På samma sätt borde vi kunna ha ett bra samarbete mellan de som lever på jord och skog, och de som letar efter unika fynd”, avslutar Johan.

Dagens PS har sökt meteoritletarna Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist för en kommentar.

Läs även: Företagens blinda fläck: “Leder ofta till tvister”. Realtid