Vi har vetat om de sällsynta metallerna i årtionden, menar Sveriges statsgeolog Erik Jonsson.
Statsgeologen: "Sverige har ännu mer sällsynta metaller"
Mest läst i kategorin
“Hur mycket fyndigheten är värd det får du fråga LKAB”, säger Erik Jonsson.
Men det är en ansenlig summa, får man anta.
Erik är statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning och adjungerad professor på Uppsala universitet.
På torsdagen gick LKAB ut med att man funnit en stor mängd sällsynta jordartsmetaller vid Kirunagruvan. Men det finns ännu mer av den här sortens metaller i Sverige som bara väntar på att grävas upp.
Flera platser i Sverige
“Det är ingen nyhet med sällsynta jordartsmetaller i svenska malmer av denna typ. Det har gjorts försök av och till att utvinna dem i åtminstone 50 år”, säger Erik Jonsson.
Han blev årets geolog i Sverige, och har till och med ett eget mineral uppkallat efter sig – erikjonssonit.
Metallerna finns exempelvis utanför Ludvika, i de nu nedlagda järnmalmsgruvorna i Grängesberg och Blötberget, som är av samma malmtyp som Kiruna. Av flera anledningar kan dessa gruvor vara aktuella att återstarta.
Det som är nytt är alltså inte att metallerna finns. Men man har kommit fram till att det är en betydande mängd – uppskattningsvis en miljon ton sällsynta jordartsmetalloxider i LKAB:s fall. Omvandlat till rena metaller rör det sig om uppskattningsvis 800 till 900 000 ton.
För att förstå vidden av det behöver man se att hela jordens produktion uppgår till ungefär 200 000 ton sällsynta jordartsmetaller per år.
Och totalt i de nordiska länderna beräknas det finnas minst 36 miljoner ton av dessa metaller. Minst 37 miljoner nu, om man räknar med Kiruna.
“Det är ett signifikant bidrag till den Europeiska konsumtionen. LKAB har arbetat med detta under en tid, vad det verkar”, säger Erik Jonsson.
De mesta av de nordiska resurserna finns på södra Grönland, men även Norge och Sverige har betydande förekomster.
“Småttiga mängder”
Metallerna är bland annat vanliga där man bryter järn.
“Men det rör sig alltså om i jämförelse väldigt småttiga mängder. I Norden finns det 36+ miljoner ton av de sällsynta jordartsmetallerna och den globala produktionen är dryga 200 000 ton. Jämför med järnmalm som man bryter över en miljard ton av varje år”, säger Jonsson.
Jordartsmetallerna utgör små men viktiga beståndsdelar i allt från elektronik till vindkraftverk och elbilar.
“Vill man vara fånig kan man kalla de sällsynta metallerna för industrins vitaminer – de har materialförändrande och kemiskt strukturella egenskaper som är viktiga för att få exempelvis magneter att vara högeffektiva”.
Bland annat är metallerna avgörande för vad vi kallar för grön teknologi – som just elfordon och vindkraft.
“Men totalt är mängderna små och därför också pengarna förhållandevis små. Men de är extremt viktiga för att förbättra industrins uthållighet i Europa utan att vara beroende av diktaturer eller politiskt opålitliga länder”, säger Jonsson.
Exempelvis Kina och Ryssland, som står för stora andelar av världens produktion av kritiska råvaror. Men även bräckliga demokratier som exempelvis Sydafrika, som är en stor gruvnation.
“Vi sitter i alla deras knän, och det skulle vara bra att vi inte är beroende av de länderna” säger Jonsson.
Läs mer om ämnet:
17 metaller och en doldis: “Används till att göra laser”
Kiruna-fyndet jämförs med norska oljan
Gruvbolag backar på börsen trots jättefyndet
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.