Goda relationer i öst – eller en stormakt som utnyttjar ett annat lands prekära situation? De stora energiavtalen mellan Kina och Ryssland berättigar frågan.
Rysslands beroende, Kinas vinst: Energiavtalens höga pris
När Europa (till stor del) stängde den ryska kranen på gas och olja var landet tvunget att sälja det till någon annan. Avtalen med grannarna i syd var redan klara för signaturer.
Men med betydligt färre kunder att välja på försämras utgångsläget för förhandlingarna – och det är svårt att tänka sig att Kina betalar lika bra som Tyskland. Hur bra har den rysk-kinesiska energihandeln egentligen varit för parterna?
Långvariga avtal säkrar gas för Kina
I maj 2014 undertecknade Putin och Xi ett 30-årigt gasavtal värt 400 miljarder dollar under president Vladimir Putins statsbesök i Peking.
Vid den tiden pågick redan konflikten mellan Ryssland och Ukraina, och Ryssland stod inför växande ekonomiska sanktioner från väst. År 2022, strax före invasionen av Ukraina, undertecknades ännu ett 30-årigt gasavtal mellan länderna.
Det tysta kriget som Kina vinner
Långt bort från slagfälten och försvarsövningarna utkämpas ett krig i det tysta. De stora aktörerna är inte helt oväntat USA och Kina – och den sistnämnda vinner mark.
Senaste nytt
Ledning längre än USA – kust till kust
Putin hävdade att det första avtalet skulle innebära det “största byggprojektet i världen” under de kommande fyra åren. Projektet, som omfattar en 5 111 km lång gasledning från Ryssland till Shanghai, tog dock över tio år att färdigställa och mötte flera hinder längs vägen.
Nu är gasledningen klar och beräknas leverera naturgas till Kina senast vid årets slut.
Gasledningen kommer att förse 130 miljoner kinesiska hushåll med en stabil gasförsörjning och representerar ett starkare ekonomiskt band mellan Kina och dess naturresursrika granne, skriver Oilprice.com.
Sanktioner tvingar fram samarbete i öst
Efter västvärldens sanktioner på rysk energi har Ryssland tvingats söka nya marknader för sina fossila bränslen, vilket lett till en ökad energiexport till Kina.
Under 2023 steg Kinas gasimport från Ryssland med 61,7 procent till 6,4 miljarder dollar, medan oljeimporten ökade med 24 procent till 2,14 miljoner fat per dag.
Enligt avtalen ska Ryssland leverera ytterligare 10 miljarder kubikmeter gas per år till Kina senast 2026, tillsammans med nya pipelineprojekt som ska koppla samman ryska och kinesiska marknader.
Samarbetet stärker förvisso relationerna mellan länderna, men det ökar samtidigt Rysslands beroende av Kina som köpare.
Kina vinnare på Rysslands krig?
Internationella experter menar att Kina har strukturerat avtalen för att behålla fördelen i förhandlingarna.
Det har gjort Ryssland mer beroende av Kina, medan kineserna är försiktiga med att bli för beroende av rysk energi.
Kina säkrar nu rabatterad rysk gas, vilket stärker dess förhandlingsposition ytterligare – medan Ryssland säljer av sina dyrbara tillgångar under marknadspris, rapporterar Oilprice.
Läs mer: Trumps tullkrig har redan startat: “Ingen vinner”. Realtid
Nyfiken skribent som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
Nyfiken skribent som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.