Oligarkens konstgödsel i centrum för ryska krav

För att åter ansluta sig till avtalet om transporter av ukrainskt spannmål från Svarta havet kräver Ryssland att få exportera konstgödsel och ammoniak, en central råvara för tillverkning av konstgödsel.

Ryssland motiverar det med att gödslet behövs för att avvärja en livsmedelskris i världens fattigaste länder, rapporterar Bloomberg.

“Ur ett globalt livsmedelstillgänglighets- och prisperspektiv skulle det helt klart vara mycket positivt för världens fattigaste att säkerställa export av spannmål från Svarta havet och gödselmedel från Ryssland. Men det skulle hjälpa Rysslands ekonomi avsevärt”, säger Tim Benton, forskningsdirektör för framväxande risker hos Chatham House.

Var storsponsor i Formel 1

I centrum är oligarken Dimitry Mazepin och hans konstgödsel-imperium. En pipeline från Toljatti i Ryssland till Odessa i Ukraina som transporterade ammoniak stängdes ned när Ryssland invaderade Ukraina. Ryssland kräver att den ska öppnas igen som en del av avtalet.

Dimitrij Mazepin kanske är mest känd för den svenska läsaren som far till den förre formel 1-föraren Nikita Mazepin, samt storsponsor till stallet Haas. Vid krigsutbrottet blev både far och son icke önskvärda i formel 1.

Mazepin är en av de ryska affärsmän som belagts med sanktioner av EU och Storbritannien på grund av nära relationer med Rysslands president Vladimir Putin. Pengarna som han sponsrat sonens F1-satsning med kommer från konstgödsel-imperiet. Före kriget var Ryssland världens största exportör av konstgödsel, och Mazepin var det största namnet i branschen som ägare av bolagen Uralchem, Uralkali och Togliattiazot.

Bloomberg skriver att Mazepins företag har varit bland de hårdast drabbade av efterdyningarna av invasionen, och han var tvungen att ge upp kontrollen över UralChem och världens största kaliumkloridproducent, Uralkali när bolagen tappade tillgången till de europeiska hamnar som tillhandahöll de viktigaste exportvägarna.

Zelenskyj vill ha krigsfångar för konstgödsel

Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu föreslog tidigare i november att återöppning av pipelinen kan vara nyckeln till att lösa spannmålsfrågan. Men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa i september att alla diskussioner kring pipelinen bör kopplas till att befria ukrainska krigsfångar.

“Zelenskyj erbjöd inte någon form av ekonomiskt utbyte utan utbyte av fångar, vilket Ryssland helt och hållet avvisade, förmodligen för att fångar alltid är en bra hävstång i framtida förhandlingar”, säger Evghenia Sleptsova, Senior EM Economist, Oxford Economics.

Läs även: Formel 1: ”Inga lopp i Ryssland i framtiden”

Läs även: Tredubbla priser på konstgödsel driver upp inflationen