Snart är mineraljakten på gång i gruvor på havsbotten. ”Oundvikligt”, säger FN-organ om att leta mineraler till våra elbilar i djupa havsmiljöer.
Mineraljakt i gruvor på havsbotten skapar konflikt
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 23 feb. 2024Publicerad: 23 feb. 2024
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Jämför courtage
Man brukar tala om bottenfiske på börsen.
Den här gången är det i havet – och handlar om gruvor på havsbotten.
ISA, International Seabot Authority, grundades för 30 år sedan för att reglera gruvdrift och besläktade aktiviteter på ett område som täcker hela 54 procent av världens hav.
ISA är knutet till FN som tillsynsmyndighet när det gäller djuphavsbrytning.
Saboterar ekosystem
Djuphavsbrytning är miljömässigt tveksamt och saboterar ekosystem – ändå är det sannolikt att det blir av, menar ISA:s generalsekreterare Michael Lodge som enbart ser det som ”en tidsfråga”.
”Det är klart att det finns ett mycket stort intresse så jag skulle säga att ja, det verkar oundvikligt”, konstaterar Lodge hos CNBC.
Det här är vad vi betraktar som värdefulla metaller, metaller som efterfrågas i den industriella omställning vi är inne i.
Läs mer om riskerna med mineralbrytning på havsbotten:
Djuphavsbrytning löser ett problem men ökar ett annat. Dagens PS
ANNONS
Det globala intresset för djuphavsgruvor har nått sin högsta nivå någonsin i spåren av vad de metaller som ska brytas, kan betyda för energiomställningen.
ANNONS
Senaste nytt
Ekonomin drivkraft
“En av de främsta drivkrafterna för industriellt intresse är potentialen att producera större mängder mineraler till motsvarande eller lägre kostnad än vad som kan produceras på land,” säger Lodge.
“Det är den kommersiella drivkraften och visst finns det en enorm resurspotential i havsbottenmineraler. Samtidigt är frågan är om de i slutändan kan brytas ekonomiskt”, tillägger han.
Inbyggd paradox
För ISA, idag med 168 medlemsländer och EU men inte USA som en del av organisationen, handlar det om att kunna åstadkomma ett regelverk som gör att man kan ge klartecken för kommersiella djuphavsgruvor.
Paradoxen är att man ska göra gruvbrytningen för att bryta metaller som bidrar till en grön omställning – men samtidigt spolierar ekosystem och miljövärden genom brytningen.
Vid djuphavsbrytningen används tunga maskiner för att ge oss kobolt, nickel, koppar och mangan.
Det är mineraler som sedan hamnar i batterier till elfordon, vindturbiner och solpaneler.
ANNONS
Varnar för effekten
Forskare har varnat för att miljöeffekterna av djuphavsbrytning är svåra att förutse.
Miljögrupper hävdar att brytningen inte kan göras på ett hållbart sätt och att förstörda ekosystem och utrotade arter inte går att undvika.
Samtidigt har norska stortinget nyligen röstat igenom ett godkännande av att öppna ett stort havsområde för kommersiell djuphavsbrytning.
Intresserade bolag kommer nu att få lämna in licensansökningar som ska bedömas från fall till fall.
Ser möjligheter
ISA:s generalsekreterare Michael Lodge är optimist när det gäller att kunna etablera djuphavsbrytning under miljömässigt acceptabla former.
”Forskningen har pågått i mer än 30 år nu, så en hel del information och data har samlats in. Tekniken utvecklas fortfarande, de senaste resultaten av tekniktester har varit extremt uppmuntrande när det gäller att faktiskt ha väldigt låg effekt jämfört med andra former av gruvdrift.”
Strid i FN om gruvor under havet – Dagens PS
ANNONS
Larmet: Brist på koppar hotar grön omställning – Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
Jämför courtage
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.
Jämför här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
