Kommer det nya FN-fördraget skydda världshaven?

Har beviljat 31 tillstånd

I årtionden har gruvbrytning på havsbotten föreslagits och motarbetats, vissa hävdar att de mineraler som finns i havsbotten behövs i modern teknik.

Men forskare hävdar att vi inte vet tillräckligt om ekosystemet på havsbotten för att kunna garantera att gruvdrift inte skulle orsaka irreparabel skada.

FN-organet International Seabot Authority, ISA, ansvarar för att deglera djuphavsbrytning och har sedan 2001 beviljat 31 tillstånd att utforska havsbotten för eventuell exploatering.

Tar flera månader att ratificera

År 2021 tillkännagav Stillahavsnationen Nuru i Mikronesien att de har för avsikt att påbörja kommersiell exploatering av havsbotten.

Det gjorde att en tvåårsregel infördes som gav ISA en deadline för att få klart regler för miljöbestämmelser, deadline är i juli i år och efter det kan djuphavet i teorin börja brytas utan miljöreglering.

Det nya fördraget BBNJ kan få en övergripande påverkan när det gäller att skydda havsbotten, men det kommer ta flera månader innan det ratificerats och implementerats.

Klumpar på havsbotten

Minna Epps, chef för havsteamet vid International Union for Conservation of Nature, IUCN, säger att det som betyder mest för djuphavsbrytningen är den hotande deadlinen i juli.

En talesperson för ISA säger till BBC att det är för tidigt att säga hur fördraget kommer påverka deras regler för djuphavsbrytning.

En stor del av intresset för djuphavsbrytning har fokuserat på metallrika klumpar på den djupa havsbottens yta och teknikerna för att få upp dem varierar.

Rör upp sediment

En del tekniker involverar stora maskiner som stör sedimentlager när de hämtar klumparna, sediment kan då spridas över flera kilometer och skada och kväva djur.

Effekterna för de arter som lever högre upp i havet, ovanför botten, är mindre kända. Dessutom tros en enorm mängd kol finnas i djuphavssediment.

“Så det är inte bara den direkta störningen av havsbotten och de dyrbara, unika små arterna som finns där. Det handlar också om vad som skulle hända om du rör om det, och allt det kolet släpps ut igen”, säger Minna Epps till BBC.

Vi vet inte tillräckligt

En av utmaningarna med djuphavsbrytning är att vi inte vet tillräckligt mycket om livet och kemin i djuphaven. 2021 skrev över 700 forskare under ett uttalande som krävde att djuphavsbrytning pausas.

År 2022 blev Frankrike det första landet som krävde ett internationellt förbud mot djuphavsbrytning.

Det nya havsfördraget kan visa sig bli det hittills största steget mot att skydda haven som världen tagit, men det är bara början.

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Fartyget Joides ska borra efter livets uppkomst