Katastrof på väg: Global svält – finns få lösningar

Ryssland och Ukraina står tillsammans för en tredjedel av världens produktion av vete, och priset på grödan steg med 21 procent globalt under de tio första dagarna av kriget.

Extremväder som ihållande torka i Nordamerika, höga bränslekostnader, skenande kostnader för konstgödsel och kraftigt ökande flyktingströmmar är också faktorer som oroar jordbrukssektorn.

Tiotals miljoner riskerar bli utan mat

Resultatet kan bli att tiotals miljoner människor världen över kan bli utan mat under 2022, enligt Forbes.

“Situationen är på många sätt på gränsen till katastrofal, och utan betydande och omedelbar hjälp kommer det att bli värre”, säger Eric Muñoz, senior policyrådgivare för jordbruk vid Oxfam, en Nairobi-baserad välgörenhetsorganisation.

“Det finns ingen bättre väckarklocka än det aktuella ögonblicket, med skyhöga matpriser och skyhög hunger, för att ha en seriös konversation om att tänka om globala livsmedelssystem”, säger han.

Kortsiktiga lösningar finns det dessutom få av, enligt Forbes. Bönderna i USA kan inte hjälpa till – landet plågas av vad forskarna kallar den värsta torkan på 1200 år. Världens största konstgödseltillverkare Nutrien ska visserligen öka produktionen med 20 procent, men priserna är så höga att många bönder i fattigare länder ändå inte har råd.

Jemen kan bli först att drabbas av svält

De områden som kommer att drabbas hårdast och först är de där det redan är svårt att få tag på mat. Världslivsmedelsprogrammet, som är en FN-organisation, har redan behövt dra ner på ransonerna i det krigshärjade Jemen, där 16 miljoner människor lever med matosäkerhet och där “det finns fickor av svältliknande förhållanden.”

Svält definieras som otillräcklig näringstillförsel under en längre tid, vilket ofta leder till döden. Enligt FN dör 25 000 människor varje dag i världen av hunger eller hungerrelaterade sjukdomar redan nu. Var åttonde person (12,5 procent) på jorden lider av undernäring.

Libanon köper hälften av sitt vete från Ukraina

Mellanöstern och Nordafrika är särskilt känsliga för stigande matpriser, enligt Världslivsmedelsprogrammet. Exempelvis importerar Libanon mer än hälften av sitt vete från Ukraina och Libyen 42 procent.

“Europa och även Afrika kommer att vara mycket djupt destabiliserade när det gäller mat på grund av det som inte kan planteras just nu i Ukraina. Vi måste förbereda oss för det och omvärdera våra produktionsstrategier för att försvara vår livsmedelssuveränitet, men också för att kunna definiera en strategi för Afrika”, sa Frankrikes president Emmanuel Macron tidigare i mars.

Läs även: Rusning för råvaror – priserna stiger rekordsnabbt