Efterfrågan på batterimetaller ökar världen över och det ger länder med tillgångar som litium, kobolt och nickel en möjlighet att öka sitt inflytandet över utbudet.
Kartell för metaller på gång: "Opec för batterier"
Den största delen av efterfrågan på litium kommer de kommande årtiondena att drivas av elfordon och energilagringssystem och när elbilsrevolutionen tar fart väntas efterfrågan på litium bli större än utbudet, det rapporterar Quartz som kallar det “Opec för batterier”.
Ett sätt för de länder som är rika på batterimetaller att säkra prissättningen är att bilda en kartell, som Opec för oljeexporterande länder. Det skulle ge dem liknande makt över priser och produktion som Opec har inom oljebranschen.
Indonesien vill bilda kartell
Batterimineralrika länder har nu ett ökande intresse för att bilda en Opec-liknande kartell för dessa mineraler.
Indonesiens investeringsminister, Bahlil Lahadalia, berättade i veckan för Financial Times, att landet överväger att inrätta en organisation med en styrmodell som liknar Opecs, detta för att få större kontroll över prissättningen och utbudet av de metaller och mineraler som behövs i den globala energiomställningen.
“Indonesien studerar möjligheten att bilda en liknande styrningsstruktur med avseende på de mineraler vi har, inklusive nickel, kobolt och mangan,” sade Bahlil Lahadalia till Financial Times.
Han sade också att Indonesien jobbar på ett förslag som att presentera initiativet med en kartell för andra stora producenter av nickel. Samtidigt tittar länder med litiumfyndigheter på möjligheten att upprätta en litiumkartell.
Sydamerikanska länder vill bilda kartell
Argentinas nationella nyhetsbyrå Telam, rapporterade i oktober att Argentinas, Bolivias och Chiles utrikesministrar för avancerade samtal om att skapa en struktur som kan ge dem kontroll över de globala priserna på litium.
De tre länderna kallas ofta för Litiumtriangeln, eftersom de har 58 procent av världens litiumresurser, och de hoppas på att få med sig andra stora litiumproducenter, som världens ledande litiumproducent, Australien.
Regeringars olika åsikter kan komplicera
Än så länge finns få detaljer om hur en kartell för batterimineraler, eller en litiumkartell, ska fungera, men två viktiga faktorer skulle kunna komplicera skapandet av en sådan kartell, eller minska dess inflytande.
Olika regeringars åsikter om hur man ska hantera nationella minmeraltillgångar kanske inte stämmer överens.
“I Sydamerika, till exempel, finns det ett mycket olika politiskt landskap, vilket innebär att synen på hur man utnyttjar litiumresurser i olika länder varierar enormt, och som sådant kan detta lätt fungera som en stötesten mot att bilda en “kartell”, skriver Daisy Jennings-Gray, analytiker på konsultföretaget Benchmark Mineral Intelligence i ett mejl till Quartz.
Kina kan få inflytande över karteller
Sedan är det frågan om Kina, som är världens största producent av elfordon och för närvarande står för 58 procent av den globala kapaciteten för bearbetning av litium, trots att landet endast har 6 procent av världens identifierade litiumresurser.
Därmed skulle litiumproducenter fortfarande vara beroende av Kina för att få råmaterialet bearbetat till användbar form.
Daisy Jennings-Gray menar att varje kartell fortfarande på medellång sikt skulle vara ganska beroende av att Kina eftersom de är kunder, och att Kina därmed fortfarande skulle ha en viss makt över avtal.
“I en längre tidsram är det svårare att säga, eftersom olika regioner utvecklar sina egna batterinav och därmed kan en viss efterfrågan flyttas bort från Kina”, säger hon till Quartz.
Dessutom är Kina involverat i projekt för litiumbrytning i Indonesien och Sydamerika och Indonesien är beroende av kinesiska investeringar för att utveckla sina kobolt- och nickelprojekt, så Kina skulle kunna utöva inflytande över alla batterimineralkarteller.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Den gröna revolutionen gör världen farligare
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.