Kris, inflation och krig i Ukraina – då vill många investera i guld. Men nu börjar experter fråga sig hur länge guldruschen kommer att vara.
Guld är superhett – men hur länge till?
Inflation och kriser har, liksom krig, ofta fått investerare och sparare att luta sig mot guldet och misstro gängse valutor.
Så även nu, när en utdragen linje från covid-19 till kriget i Ukraina har gynnat guldet – som blivit en fristad för investerare, konstaterar Financial Times.
Över 1000 ton köptes förra året
Förra året köpte världens centralbanker 1 079 ton ädelmetaller. Det var den högsta nivån på köp sedan sådana började registreras år 1950.
Detta har fått priserna att sväva mot nya höjder
Från trygghet till kris
Ännu en gång har guldet blivit en fristad i tider av turbulens.
“Under det senaste decenniet har det varit låg inflation och hög tillväxt, globalisering och fred och laissez-faire-ekonomi”, säger Nicky Shiels, chef för metallstrategi på MKS Pamp, ett schweiziskt handelsföretag för ädelmetaller.
“När dessa strukturella delar avvecklas samtidigt skapar det en positiv miljö för guld och andra råvaror”, fortsätter han.
Kriget i Ukraina påverkar
När västvärlden införde sanktioner mot Ryssland, frös USA och dess allierade 300 miljarder dollar i valutainnehav i dollar, euro och pund.
Aktionen skrämde många länder, vars centralbanker nu tävlat om att diversifiera sina innehav och köpa mer guld.
“Guld har successivt blivit geopolitiskt”, säger Sebastien de Montessus, vd för Endeavour Mining, en London-noterad guldproducent.
Mycket rädsla på marknaden
En primär motor för guldets renässans är oron över hur tillförlitliga andra likvida tillgångar är.
Eftersom marknaderna har blivit mer volatila de senaste månaderna har investerare vänt sig till guld på nytt.
“Guld indikerar att det finns en hög grad av rädsla på finansmarknaderna”, säger Ross Norman, vd för Metals Daily, en dataleverantör av ädelmetaller.
Vissa prognosmakare tror nu att guld kan eskalera mot sin tidigare rekordhöga nivå på nästan 3 300 dollar per troy ounce i dagens dollar, där den var 1980 när oljedriven inflation och turbulens i Mellanöstern satte tonen.
Globalt skifte
Utöver enskilda investerare har uppgången i guld delvis drivits av en global förändring bort från dollarn.
Sedan finanskrisen 2008 har den amerikanska valutans andel av de globala valutareserverna sjunkit från mer än 70 procent 2000 till under 60 procent idag.
Det skiftet har letts av Ryssland, Kina, Turkiet och Indien.
Läs mer om det här!
Ryskt guld väger tungt
I Ryssland har västs sanktioner ökat landets beroende av guld – som det också bryter inhemskt.
Idag står guld för cirka 25 procent av Rysslands 600 miljarder dollar i reserver – en nästan sexfaldig ökning i tonnagetermer sedan 2007.
Ekonomier i nöd, vanligtvis tungt skuldsatta i amerikanska dollar, övergår också till guld. Läs mer om det här!
Som medeltida byteshandel
I december föreslog Ghana, världens sjätte största guldproducent, att man skulle få betala sin oljeimport i ädelmetaller – inte olik den medeltida byteshandeln av guld mot salt mellan Medelhavsekonomierna och västra Afrika.
En annan gruvnation, Zimbabwe, lanserar guldstödda digitala tokens i ett försök att stödja sin inflationsdrabbade valuta.
Hur länge varar boomen?
Samtidigt är det svårt att förutsäga hur länge detta rally kommer att pågå, konstaterar Financial Times.
De som gör prisprognoser för ädelmetaller jämför ibland med personer som sitter i bakåtvända i London-taxibilar – de kan bara se vad som har varit, inte vad som väntar.
Branschen ser också en generationsaspekt på guld som investering. Yngre investerare är – och kommer troligen att förbli – mer lockade av digitala investeringar som NFT eller krypto. Det tror bland annat Andreas Habluetzel, vd för den europeiska guldhandlaren Degussa Goldhandel.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.