Det slutade i oenighet när ett globalt möte om gruvdrift till havs avslutades på Jamaica. Alla är överens om möjligheterna – och lika överens om de stora riskerna.
Gruvdrift till havs – lockande men riskfyllt
Man brukar tala om höga berg och djupa dalar för att beskriva spannet i en potentiell investering.
Frågan är vad man säger här. För när det handlar om gruvdrift till havs kan möjligen djupa dalar användas, men några höga berg är det definitivt inte tal om.
Djuphavsgruvdrift ger stora möjligheter och klimatlöften, men inkluderar samtidigt gigantiska finansiella risker.
Därav följer en stor oenighet om hur och om och i så fall vad man ska göra.
Eniga om att inte besluta
Nyligen genomfördes ett globalt möte med Internationella havsbottenmyndigheten i Jamaica, avslutat 29 juli.
När det avslutades kunde förhandlarna från världens alla hörn bara enas om en stor sak – att skjuta upp beslutet i den viktigaste frågan.
Den handlar om hur och även om företag ska kunna söka och bryta havets botten på jakt efter viktiga mineraler vi behöver för den stora klimat- och energiomställningen.
Förstör ekosystem
Mycket av diskussionen har tidigare handlat om hur dåligt djuphavsbrytning skulle vara för allt liv i vattnet.
Motståndarna menar att djuphavsgruvdriften skulle förstöra orörda marina ekosystem.
Anhängarna säger att utvinningen inte skulle skada särskilt mycket och att eventuella skador på undervattensnivå ändå är bättre än skador på landbaserade ekosystem.
En mer krass del av diskussionen gäller finansieringen. Djuphavsbrytning kräver investeringar som sker med en möjlighet till extremt hög avkastning, men även med hög risk.
Tekniken är inte testad och många experter menar att utvinningen till havs inte kan konkurrera ekonomiskt med den på land.
Efterfrågan enorm
Det som samtidigt talar för djuphavsdriften är framförallt att när energiskiftet accelererar blir efterfrågan på mineraler som mangan och kobolt enorm.
Det kan innebära prisnivåer som gör att även djuphavsdrift ger sina investerare en god avkastning.
Böneutroparna på djuphavsinvesteringarnas sida pekar nu på vilken roll investerarna som gjorde det möjligt för Tesla att komma igång spelade – och mängden startups som finansierats av investerare som Bill Gates.
Domedagspredikanterna i andra predikstolen säger å sin sida att gruvbolagen tar på sig ett enormt ansvar och kan förstöra marina ekosystem, utrota arter och förstöra naturkapital som kan kosta planeten biljarder dollar.
Garderar sig
Det är alltså inte förvånande att till exempel The Metals Company, det mest profilerade företaget inom djuphavsgruvor, gör en variant av att både äta kakan och ha den kvar.
I ett omfattade avsnitt i sina föreskrivna anmälningar kring verksamheten skriver bolaget att miljöregler, både de som finns och de som kan komma på pränt “kan begränsa eller förhindra vår förmåga att fortsätta vår verksamhet som för närvarande planeras eller att genomföra nya operationer.”
Snart annorlunda?
Djuphavsbrytning är bara en teknik, men eftersom behovet av att ta itu med klimatförändringarna ökar snabbt, kommer den säkerligen inte att vara den enda med en liknande risk-belöningsprofil, summerar Time.
Tekniken ger stora möjligheter men kostnaderna för biverkningarna är okänd.
”Förr eller senare kan dessa tekniker tvinga företag och investerare att väga risker och avkastning lite annorlunda”, är den lakoniska avslutningen.
Norge öppnar för djuphavsbrytning i norska vatten – Dagens PS
Sverige har massor av eftertraktade mineraler – under jord – Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.