Kinas exportförbud på kritiska mineraler riskerar att få stora konsekvenser för Europas industri. Gallium och germanium, oumbärliga i halvledarproduktion, är två av de resurser som nu stoppas vid Kinas gränser.
Europas industri i skottlinjen – kritiska metaller försvinner
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 10 dec. 2024Publicerad: 10 dec. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Förbudet skapar en ny osäkerhet för Europa, som redan kämpar med att hantera globala leveranskedjor och ökad protektionism.
Jens Eskelund, ordförande för Europeiska Handelskammaren i Kina, varnar för att europeiska företag riskerar att hamna i kläm mellan USA och Kina.
”Företagen i Europa kämpar redan med leveranskedjor som balanserar mellan USA och Kina. Detta förbud förvärrar situationen dramatiskt och får oss att ifrågasätta var framtidens resurser ska komma ifrån,” säger han.
Hemlig metall rusar – kritisk komponent för krigsindustrin
De stora satsningarna inom försvar och begränsningar från Kina har lett till en kraftig prisökningen för den för många okända metallen.
Kinas nya embargo ritar om kartan
Historiskt har exportrestriktioner ofta fungerat som politiska vapen. Den nuvarande situationen liknar Japans erfarenhet 2010, när Kina stoppade exporten av sällsynta jordartsmetaller i en diplomatisk konflikt, rapporterar New York Times.
Gallium och germanium är centrala för halvledarindustrin, men Kina dominerar fullständigt den globala produktionen. Många företag förläggs nu i dilemma: ska de bygga leveranskedjor som stödjer USA eller satsa på Kina?
Beijing hoppas att beslutet ska pressa länder som Japan och EU att samarbeta mer med Kina, samtidigt som det avsätter USA. Spänningen är tydlig, och många företag har redan börjat bygga lager av dessa mineraler för att skydda sig.
Dessutom omfattar förbudet “superhårda material” och andra kritiska komponenter, använda i både civila och milära tillämpningar. Kategorin, där Kina är en ledande producent, inkluderar material som ofta förekommer i avancerad teknologi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Vad står på spel för Europa?
Kinas strategi är inte bara ett svar på amerikanska restriktioner. Det är också ett försök att stimulera den inhemska produktionen av halvledare. Kina vill minska sitt beroende av utländska aktörer och förvandla sitt teknologiska landskap.
Trots detta möter strategin internationella motreaktioner. Flera aktörer beskriver embargot som ett “dubbelsidigt svärd”. Kinas marknadsdominans hotas om länder väljer att satsa på egna produktionskedjor för att minska beroendet av kinesiska leverantörer.
Enligt Beijing är åtgärden nödvändig för att skydda globala leveranskedjor. Men många misstänker att den verkliga avsikten är att göra ett drag i handelskriget.
Hur detta drama utvecklas återstår att se. Kommer Kina att öppna upp för dialog eller eskalera än mer? För Europas industri kan konsekvenserna bli kännbara och forma framtidens ekonomiska landskap.
Läs även: Kina inleder hybridkrig mot EU:s elbilstullar. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Nyfiken skribent som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
Edvard Lundkvist
Nyfiken skribent som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
