Guld? Ja, dessutom världens tunnaste. Svenska forskare skapat ett nytt, extremt tunt ark av guld med en hundraårig metod.
De har uppfunnit det nya guldet
Det är fortfarande sant att allt inte är guld som glimmar. Det finns fortfarande ett ordspråk som talar om det som lovar runt men håller tunt.
Och ja, en första reflektion kan vara att ”okej, då kanske jag har råd med det”.
Det handlar om guld. Nytt och supertunt.
Forskare har länge försökt skapa extremt tunna ark av guld, men misslyckats av det enkla skälet att metallen gärna vill klumpa ihop sig.
Läs även: Veckans citat: Världens mest åtråvärda valuta. Dagens PS
Första gången
Nu har svenska forskare för första gången lyckats skapa ark av guld som bara är ett atomlager tjockt – och man har gjort med det med hjälp av ett hundra år gammalt recept.
Hur tunt det är?
Tja, jämfört med vanligt bladguld är materialet 400 gånger tunnare.
Det nya materialet har fått namnet guldén och kan i framtiden bli användbart inom väteproduktion och inom framställning av kemikalier.
Egenskaperna hos guldén gör att det kan användas för koldioxidomvandling, produktion av vätgas och framställning av värdefulla kemikalier. Andra områden är vattenrening och kommunikation.
Läs även: Kattguld – kanske lika värdefullt som äkta guld. Dagens PS
Blir en halvledare
”Om man gör ett material extremt tunt händer något extraordinärt – som med grafen. Samma sak händer med guld. I vanliga fall är guld som bekant en metall, men blir den ett atomlager tjock kan guldet bli en halvledare i stället”, säger Shun Kashiwaya, forskare inom materialdesign vid Linköpings universitet.
För att skapa guldén utgick Linköpingsforskarna från ett tredimensionellt grundmaterial där guldet ligger inbäddat mellan lager av titan och kol.
”Vi började med elektriskt ledande keramik som kallas titankiselkarbid, där kisel ligger i tunna lager. Då var tanken att belägga keramiken med guld för att skapa en kontakt. Men när vi utsatte materialet för hög temperatur blev kisellagret ersatt av guld inuti grundmaterialet”, förklarar Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik vid Linköpings universitet.
Hundraårig metod
Det forskarna hade upptäckt kallas titanguldkarbid. För att kunna “vaska fram” guldet använde forskarna en metod inom japansk smideskonst som använts i över hundra år.
Metoden kallas Murakamis reagent som etsar bort kolrester och ändrar färgen på stål vid till exempel knivtillverkning.
”Jag prövade olika koncentrationer av Murakamireagensen och olika tidsspann för etsningen. En dag, en vecka, en månad, flera månader. Det vi märkte var att ju lägre koncentrationen var och ju längre tid etsningen pågick desto bättre. Men det räckte ändå inte”, berättar Shun Kashawaya.
Måste göras i mörker
Etsningen måste dessutom utföras i mörker då cyanid utvecklas i reaktionen när den träffas av ljus, och det löser upp guldet.
Sista steget var att få guldarken stabila.
För att de frilagda tvådimensionella arken inte skulle krulla ihop sig tillsattes ett ytaktivt ämne, i detta fall en så kallad tensid.
”Arken med guldén finns i en lösning, lite som cornflakes i mjölk. Med hjälp av en typ av ”håv” kan vi samla upp guldet och undersöka i elektronmikroskop för att bekräfta att vi lyckats. Vilket vi har”, avslutar Shun Kashawaya.
Läs mer:
Nya rekord för guld och silver rusar – men nytt rally kan vänta. Dagens PS
Rekordstor guldsmuggelhärva i Hongkong. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.