Svåra avvägningar när räntan nu ska betalas efter senaste decenniets lånefest.
Räntesmällen som hela världen väntar på
Mest läst i kategorin
21 135 600 000 000 – eller drygt 21 biljoner svenska kronor.
Det som låter som rena fantasisummorna kommer bli en räntesmäll för världens regeringar som nu måste börja betala av det skuldberg som byggts upp under senaste decenniets lånefest.
Enligt en ny rapport från Internationella valutafonden har bara räntekostnaderna ökat med mer än 10 procent jämfört med förra året. Fram till 2027 kan dessa kostnader stiga till över 31 biljoner kronor, skriver Wall Street Journal.
Tvingas till svåra beslut
Nu tvingas regeringar världen över att fatta svåra budgetbeslut – ska man höja skatten och minska utgifterna eller fortsätta med underskott som ökar räntesmällen ytterligare?
Detta samtidigt som geopolitiska spänningar, extremväder och åldrande befolkning kräver sina utgifter i budgeten.
Avvägningarna känns desto mer i utvecklingsländerna, där man måste välja mellan att betala skulder och löner till offentliga tjänstemän eller att importera livsviktiga basvaror som vete och bränsle.
Senaste nytt
USA:s skuld den största
USA är världens största ekonomi – och det land med störst skuld. Under det senaste budgetåret spenderade USA en rekordsumma på 659 miljarder dollar i bara nettoräntebetalningar.
Trots skulderna är den amerikanska ekonomin fortsatt stark, men tillväxten riskerar att bromsas upp.
Kina kämpar också med ett stort skuldberg, men där är problemet inte lika mycket de stigande räntorna som de växande skuldernas omfattning och hastighet.
Läs mer: Ekonomerna överens: Höga räntor kvarstår
EU återinför budgetregler
Lokala myndigheter och fastighetsutvecklare har tagit på sig stora skulder för att finansiera infrastrukturprojekt, som sedan inte har genererat förväntad avkastning vilket i sin tur har lett till ytterligare ekonomiska problem.
I Europa finns det fortfarande oro över tungt skuldsatta länder som Italien, men totalt sett förväntas skuldnivåerna i unionen att minska de kommande åren.
Dock återinförs EU-regler som begränsar budgetunderskottet och skuldkvoten i förhållande till BNP nästa år, regler som togs bort under pandemin och förra årets energikris.
Läs mer: Expert: Skuldberget växer – bankerna kraschar
Rutinerad journalist och redaktör som bevakar ämnesområden som företag och privatekonomi, men även världen.
Rutinerad journalist och redaktör som bevakar ämnesområden som företag och privatekonomi, men även världen.
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.