Räntan: Bankerna vinnare och hushållen förlorare

Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank, konstaterar att syftet med Riksbankens penningpolitik är att få ner konsumtionen och därigenom inflationen.

“Bankerna kan ju inte avstå från att höja räntan mot sina kunder, för då funkar ju inte Riksbankens räntevapen. De vill ju få upp boräntorna för att kyla av marknaden, så att konsumtionen minskar. Det är målet med alltihop”, säger Andreas Håkansson till Svenska Dagbladet.

Högre räntor = mer klirr för bankerna

För bankerna och deras aktieägare är det högre ränteläget jackpot. Och tre av de fyra storbankernas rapporter som redan kommit in har varit starka resultat och både SEB och Nordea har förslagit höjda utdelningar till aktieägarna med 12 respektive 16 procent.

Swedbank har lämnat den starkaste rapporten hittills och kommer att dela ut 9,75 kronor per aktie mot tidigare 11,25 kronor.

Sist ut att redovisa sina siffror är Handelsbanken vars rapport släpps i veckan.

Bankerna väntas dela ut 93 miljarder till sina aktieägare i vår.

Förutom högre räntor drabbar bankskatten, numera riksskatten, hushållen som får betala notan för den till bankerna med bland annat högre avgifter.

I år är riksskatten 6 miljarder. I fjol låg den på 5 miljarder kronor.

I slutet av veckan meddelar Riksbanken sitt räntebesked och förväntan hos de flesta bedömare är att Riksbanken följer Europeiska centralbankens exempel och höjer styrräntan med 50 punkter.

Läs mer: Swedbanks aktie har fart på dagens rapport

Läs även: SEB-resultat skräller – igen: ”Bra läge” 

Läs också: Nordeas aktieägare har skäl att jubla efter styrkebesked