EU:s återhämtningsfond kan bli en imponerande uppvisning i finansiell styrka och gemensam politisk vilja, om enskilda länder klarar av att ta hem pengarna.
Pengarna i återhämtningsfonden kan förloras
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 12 mars 2024Publicerad: 12 mars 2024
ANNONS
Mest läst i kategorin
Återhämtningsfonden ska bidra till att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin.
Stimulansprogrammet på 800 miljarder euro, nästan 8 922 miljarder kronor, löper ut i slutet av 2026, men hittills har bara mindre än en tredjedel av fondens medel använts, det skriver Reuters.
Om EU-ländernas regeringar inte tar sig samman kommer Europa förlora.
Större offentliga investeringar
Hittills har 225 miljarder euro, drygt 2 509 miljarder kronor, betalats ut till medlemsländerna från EU:s obligationsfinansierade program NextGenerationEU, NGEU.
Pengarna har bland annat gått till att förbättra skolor i Litauen, göra franska hushåll mer energieffektiva och hjälpa till att återuppbygga Kroatiens huvudstad Zagreb efter jordbävningar.
Tack vare dessa utgifter väntar sig EU-kommissionen att EU:s offentliga investeringar kommer bli 3,4 procent av BNP i år.
Det är en ökning från 3 procent år 2019, hälften av ökningen tillskrivs den gemensamma budgeten.
ANNONS
Senaste nytt
Pengarna kan försvinna
ANNONS
Bryssel spår dock att endast 100 miljarder euro, drygt 1 115 miljarder kronor, kommer delas ut i år. Det ger mindre än tre år för att dela ut nästan en halv biljon euro.
De pengar som inte har betalats ut när planen löper ut kommer helt enkelt försvinna, vilket skulle beröva EU välbehövliga medel för att stärka sin sjunkande ekonomi.
Trots det fortsätter nationella regeringar att ändra sina mål. I slutet av 2023 hade alla EU:s 27 medlemsstater gjort ändringar i sina planer för “återhämtning och motståndskraft”, alltså hur de ska spendera pengarna från fonden på ett ansvarsfullt sätt.
Även om 82 procent av dessa planer öppnar nya milstolpar kvarstår ouppfyllda mål, med motsvarande pausade utbetalningar.
Istället har länder förlorat tid på struntprojekt, som Italiens försök att finansiera nya arenor som nu skrotas när landet riktar sin plan mot projekt för ren energi.
Hittills har Rom reviderat sin plan tre gånger och har bara uppfyllt 34 procent av sina nödvändiga projektmilstolpar.
Dåliga nyheter
De länder som hoppas få mer tid kommer bli besvikna. Den 21 februari sade EU-kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis att det är osannolikt att programmet förlängs.
Det skulle kräva enhälligt stöd från EU:s ledare, följt av parlamentariska omröstningar i många länder.
ANNONS
Dessutom skulle antagligen inte finanspolitiska dogmatiker som Sverige och Nederländerna ge mindre sparsamma medlemmar som Italien och Spanien mer tid att nå sina mål.
Det här är inte bara dåliga nyheter för Italien och Spanien, det är även dåliga nyheter för obligationsmarknaderna, som vill att EU ska låna mer så de får fler säkra tillgångar att handla med.
Det är också dåliga nyheter för EU:s ekonomi, som under 2023 bara växte 0,5 procent, det skriver Reuters.
Läs mer: EU:s ekonomi sjunker – globalt växer ekonomin Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
ANNONS
Dagens PS - en del av newstechbolaget RLVNC
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.
Läs mer här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
