Kan passiva fonder vara orsaken till galna trender på marknaden och dessutom förklara “magnifika sjuans” dominans?
Passiva fonder – orsak till den galna marknaden?
Mest läst i kategorin
Det är en teori som hängt med ett tag, att det ökande passiva ägandet på börsen är en central orsak till varför den fortsätter att rusa även när det verkar helt galet.
The Economist lyfter fram att Jean-Claude Trichet, centralbankschef i Frankrike under dotcom-bubblan vid millennieskiftet, ansåg att indexfonder var en orsak till techbubblan då de hade förmågan att “skapa snarare än att mäta prestanda”.
Störst blir större
Vad betyder då det för marknaden om indexfonder har den effekten, när antalet passiva fonder och börshandlade fonder ETF häromåret passerade antalet aktiva fonder i USA?
Enligt en trio finansprofessorer, Hao Jiang, Dimitri Vayanos och Lu Zheng, så flödar pengarna upp mot toppen – rikast blir rikare, störst blir större, megabolag dominerar. De uppskattar att passiva investeringar gjorde att de 50 största bolagen på USA:s börser steg med 30 procent mer än börsen under perioden 1996-2020.
Index fungerar så att de viktas efter börsvärde på bolagen – Astra Zeneca, ABB och Atlas Copco är störst på Stockholmsbörsen och därför investerar indexfonder och börshandlade fonder som följer Stockholmsbörsen mest i dessa bolag.
Senaste nytt
8 av 44 fonder överträffade index på tio år
Enligt en granskning av Aktiespararna från i fjol var det bara 12 av 51 aktivt förvaltade Sverigefonder som har slagit index under en femårsperiod. På tio år var det ännu sämre, 8 av 44 aktiva fonder har överträffat index.
Gång på gång läser vi också om att det lönat sig att vara lat med sina pensionspengar i AP7 Såfa än att ge dem till aktiva förvaltare.
2024 har “magnificent seven”-aktierna Apple, Microsoft, Alphabet, Amazon, Nvidia, Meta och Tesla dominerat marknaden totalt i USA i flera år, vilket är helt i linje med forskarnas tes.
Styr börspsykologin
Att de får stryk av indexfonder över tid gör att de aktiva fondförvaltarna får svårare att få förtroendet med investerarnas pengar, och att avgifterna de kan ta ut för sin förvaltning sjunker. Men också att marknaden får färre “vakter” som studerar fundamentala värden – vilket i sin tur styr börspsykologin mot ännu fler bubblor, marknadsmanier och andra galenskaper.
Som exempel kan vi ta rusningen i Gamestop här om året som drevs på av småsparare på internet. När Gamestops börsvärde rusade kraftigt så ökade också bolagets del av de index där de var med, vilket gjorde att passiva fonder började köpa aktien och på så vis fortsatte driva upp priset. Och vice versa i fallet.
I det långa loppet slutar en sådan marknad fungera, om det alltid lönar sig att vara den som passivt stoppar in pengarna med förbundna ögon utan att göra någon egen analys eller titta på några siffror. Någonstans finns vändpunkten, där det lönar sig mer att inte följa strömmen. Det kan vara du. Den som läser marknaden rätt kan tjäna stora pengar, fråga bara Warren Buffett.
Men för de allra flesta hade det definitivt lönat sig att lata sig och ha pengarna i indexfonden de senaste decennierna, och antagligen är det så i morgon också.
Läs även: Sju techbolag driver marknaden – Tesla hänger farligt löst (Dagens PS)
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.