Dagens PS

"Med rätt att sänka" – dolda makthavarna som styr din ränta

Fem personer sitter i Riksbankens direktion som styr räntan för miljontals svenska bolån och företag.
Fem personer sitter i Riksbankens direktion som styr räntan för miljontals svenska bolån och företag. (Bild: Canva)
David Ingnäs
David Ingnäs
Uppdaterad: 13 nov. 2024Publicerad: 13 nov. 2024

Fem personer tillhör den innersta kretsen på Riksbanken, den så kallade direktionen. Här ifrån fattas det viktiga beslutet om Sveriges ränta som påverkar vardagen för miljontals svenska bolån och företag.

ANNONS

Mest läst i kategorin

“Riksbanken leds av en direktion som består av fem ledamöter. De utses av riksbanksfullmäktige som i sin tur väljs av riksdagen. Tillsammans ansvarar de för bankens verksamhet”.

Riksbankschefen ansiktet utåt

Så beskrivs Riksbankens direktion av verksamheten själv.

Totalt utgörs direktionen som styr Sveriges ränta för tillfället av tre kvinnor och två män. Samtliga väljs på ett mandat om fem eller sex år.

Många känner säker till Riksbankschefen Erik Thedéen. Thedéen var tidigare generaldirektör för Finansinspektionen och va även statssekreterare på finansdepartementet under Anders Borg under åren 2010-2014. Han har också en bakgrund som vd på Stockholmsbörsen. Riksbankschefen är vald till första januari 2029 och är 61 år gammal.

Förste vice Riksbankschef är Anna Bremer. Hon är 48 år gammal och tillträdde redan 2019 med ett mandat fram till sista november nästa år. Bremer är doktor i nationalekonomi och har tidigare bland annat varit chefsekonom och global chef för makroanalys på Swedbank. Hon har även jobbat på Finansdepartementet, Världsbanken och som forskare i USA skriver Riksbanken på sin hemsida.

Nästa chans till sänkt ränta i december

Den som suttit med i flest möten av ändrad ränta, och tillika en av tre så kallade vice Riksbankschefer, är Per Jansson. Han tillträdde redan 2012 och har mandat fram till 2027. Jansson, som fyller 58 år i slutet av året, hade innan han klev på direktionen flera andra expertroller inom Riksbanken och även på Finansdepartementet.

Kortast erfarenhet av att sätta Riksbankens ränta har Anna Seim som tillträdde så sent som i slutet av maj i år 2024 och sitter därmed till 2030. Seim fyllde 50 år tidigare i år och är professor från Stockholms universitet.

ANNONS

Den siste vice Riksbankschefen är Aino Bunge. Hon är 49 år gammal och valdes till uppdraget 2022. Bunge har tidigare meriter som vice vd för AMF och även finansråd under regeringen med Stefan Löfven.

Åtta gånger per år tillträder räntans väktare i ett möte som bär namnet “penningpolitiska rådet”. Nästa gång är den 18 december, kommer en ny sänkning av vår ränta då som många experter tror?

Läs mer:

Riksbanken: “Ser ingen ljusning” – Dagens PS

Enkelsänkning – Thedéens glädjebesked om räntan framåt – Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
David Ingnäs
David Ingnäs

Bevakar börs, finans och sparande på Dagens PS. Skriver om både svenska och utländska aktier och marknadsplatser. Bevakar såväl små som stora företag med särskilt fokus på investeringstrender som påverkar breda grupper av sparare. Håller ett särskilt öga på snacket på finanstwitter.

David Ingnäs
David Ingnäs

Bevakar börs, finans och sparande på Dagens PS. Skriver om både svenska och utländska aktier och marknadsplatser. Bevakar såväl små som stora företag med särskilt fokus på investeringstrender som påverkar breda grupper av sparare. Håller ett särskilt öga på snacket på finanstwitter.

ANNONS
Dagens PS - en del av newstechbolaget RLVNC

Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB)
– Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.

Läs mer här
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Energikris
Spela klippet

Europas energikris: Höga priser och tveksamma lösningar

Energikrisen i Europa visar på utmaningar med den gröna omställningen. Många länder är beroende av naturgas, särskilt på vintern när energibehovet är större – och Europas energikris smittar även Sverige. En kombination av en omställning till väderberoende energiproduktion och kalla vinterdagar har gett rekordpriser på el i Tyskland – och södra Sverige dras med i krisen. […]