Varning: Placerare stora förlorare på fake news

Men det är inte där informationen vållar mest skada. Åtminstone inte mätbar ekonomisk skada. Cybersäkerhetsbolaget CHEQ har tillsammans med Universitetet i Baltimore analyserat hur mycket och var de mätbara kostnaderna uppstår.

Hälften av förlusterna hos aktieägare

Summorna är gigantiska. Enligt analysen uppgick de ifjol till cirka 660 miljarder kronor globalt. Den största förloraren i det här lurendrejeriet är aktiemarknadens aktieägare.

Dit kan nämligen hälften av kostnaderna härledas. De andra posterna, som PR-förluster med mera, bleknar i jämförelse vad osanningar kan leda till på finansmarknaden (se diagram nedan).

Källa: CHEQ, University of Baltimore

Ett exempel på fake news i närtid som drabbade den svenska aktiemarknaden var uppgifterna i förra veckan att Veoneer hade fått ett skriftligt bud från Qualcomm. (Sedan tidigare har Qualcomm som bekant annonserat ett bud på Veoneer men inte inkommit med ett bindande skriftligt bud.)

Nyheten om det skriftliga budet basunerades ut av vanligtvis tillförlitliga källor som exempelvis Bloomberg. Kursen på Veoneer gick upp i USA.

Problemet var bara att informationen var falsk. Stockholmsbörsen var dessbättre stängd så svenska aktieägare hann knappast reagera.

Kryptobluffen & Walmart

En annan färsk fadäs var när ett pressmeddelande gick ut från dagligvarujätten Walmart att de skulle acceptera kryptovalutan Litecoin som betalningsmedel i sina varuhus. En bättre kvalitetsstämpel av Litecoin är svår att hitta.

Priset på Litecoin rusade nästan 30 procent (se diagram nedan). Walmart var snabba på att dementera uppgifterna. Pressmeddelandet visade sig ha skickats från en snarlik Walmart-adress.

Men några tjänade enorma pengar på det här skojeriet. Och några förlorade sannolikt.

Det finns anledning för investerare, och aktieägare i synnerhet, att sansa sig när nyheter kablas ut nu förtiden. Det kan vara fake news.