Vad händer med tillväxten när vi blir färre?

Utebliven befolkningsökning

Men många kommuner lever fortfarande kvar i tankarna på att de ska fortsätta växa, eftersom det är så det har sett ut under en längre tid, menar Annika Wallenskog som utrett saken för SKR.

“Det ligger en massa planer på att man ska bygga nya bostäder, förskolor och skolor. Men vi försöker nu säga: stopp och belägg, har ni verkligen behov av alla dessa?”

Vilken betydelse skulle det i så fall få för fastighetsbolagen, om behovet av att bygga nytt minskar kraftigt?

Det är svårt att föreställa sig hur många typer av verksamheter ska kunna växa i en framtid där befolkningen och behovet av deras varor och tjänster minskar eller åtminstone slutar att öka.

Färre invandrare – utebliven befolkningsökning

I Sverige, och i många andra delar av Europa, har invandringen stannat av till stor del till följd av att det politiska motståndet mot invandringen har vunnit ett starkt inflytande. Även detta får konsekvenser för befolkningsutvecklingen.

Förklaringen till att Sveriges fortfarande vuxit är nämligen delvis att vi har haft en nettoinvandring och utan den hade landets befolkning inte alls vuxit lika mycket. Var femte svensk är nämligen utrikesfödd.

Fortsätter vi att stänga dörren för invandring så kan vi också räkna med att vår befolkning minskar betydligt tidigare och de tillhörande utmaningarna kopplade till den åldrande och minskande befolkningen kommer att drabba oss tidigare.

Obegripligt tryck på pensionssystem och äldrevård

Om födelsetalen är ena delen av problemet, så är den åldrande befolkningen det andra. Världens pensionssystem och äldrevård är pressade redan i dag och prognoserna talar sitt klara språk:

Det lär bli betydligt värre.

Redan 2050 rapporterar The Economist att världens rika länder kommer att behöva spendera nästan en fjärdedel av sin BNP på att se efter de äldre, jämfört med 16 procent 2015.

Desto längre tiden går så kommer andelen äldre som förväntar sig en god pension och bra omsorg att utgöra en större och större del av befolkningen, samtidigt som det blir färre som ska leverera detta.

Här krävs någon typ av reformer, men oavsett hur de ser ut så lär de vara obekväma och kontroversiella. Antingen så ska villkoren för de äldre försämras, eller så ska mer pengar skjutas till äldrevård och pensionssystemet – och då ska pengarna tas någon annanstans.

Obekväma beslut för politiker, oavsett färg.

Teknikoptimism och fördelar för klimatet

Även om den globala demografins utveckling siar om utmaningar för den ekonomiska tillväxten så finns det positiva motvikter i denna dystra situation. WHO varnar nämligen för att måla upp en allt för negativ bild av framtiden med anledning av den stundande befolkningsminskningen.

Dels finns det många som hoppas på att teknisk utveckling ska hjälpa till att parera några av de värsta baksidorna med en minskande och åldrande befolkning. AI och robotteknik visar redan på många användningsområden, inte minst inom vården.

En annan tänkbar fördel med att vi tids nog blir färre, särskilt i världens rikaste länder, är att det kan underlätta vår strävan att sänka utsläppen och undvika de värsta konsekvenserna av klimatkrisen.

Samtidigt är det en lång tid till 2064, när de flesta är överens om att vi behöver agera nu om vi ska möta krisen och därför kanske det inte ska ses som en tillförlitlig lösning på klimatkrisen som är akut.

Läs mer: Nej – plasten går inte till återvinningen. Dagens PS

Läs mer: SCB: Färre barn i hela Sverige i framtiden. Dagens PS

Läs mer: Kina: Demografisk kris när 300 miljoner slutar jobba. Dagens PS