USA:s president Donald Trump höjer landets importtullar mot Kina till rekordnivåer. Redan efter midnatt införs en total tullsats på 104 procent på alla kinesiska varor.
Tullarna mot Kina höjs direkt – USA riskerar självmål


Beskedet kommer efter att Donald Trump i måndags utfärdade ett ultimatum till Peking: dra tillbaka era 34-procentiga svarstullar, eller möt en ytterligare höjning med 50 procentenheter från USA:s sida.
Kina har vägrat att backa från sina motåtgärder och har liknat USA:s tullar vid maffiafasoner, vilket nu resulterar i att USA verkställer sitt hot. Det snabba och hänsynslösa agerandet skickade in marknaden i ett nytt ras som väntas sprida sig över världen.
USA-börsens breda Dow Jones vände från en bred uppgång på omkring 3 procent till ett nytt fall på över en procent när marknaden åter kastades in i osäkerhet för vad tullarna ska betyda för den globala ekonomin.
Börserna i Asien har mött de höga tullarna med relativt lugna reaktioner. Hong Kong bakar drygt en procent medan Japan ökar 2 procent och fortsätter gårdagens bestämda rekyl.
Läs mer: Bakslag för USA: Räntan sticker åt fel håll. Dagens PS
USA:s finansminister: “Kina spelar med en dålig hand”
Det är inte första gången som Vita huset använder kortspel för att beskriva andra parters situationer. USA:s finansminister Scott Bessent menar att Kina gjort ett stort misstag genom att eskalera handelskriget.
Kina har å sin tur inte visat några som helst tecken på att man tänker gå USA till mötes. Man förbereder sig istället på ett utdraget handelskrig.
“Vad förlorar vi på att Kina höjer sina tullar mot oss? Vi exporterar en femtedel till dem jämfört med vad de exporterar till oss, så de spelar med en förlorande hand”, säger Bessent till CNBC.
Kinas tullar mot USA är kanske inte det värsta som kunde hända marknaden i USA. Men frågan är om USA verkligen har den vinnande handen i den här situationen.

Är amerikanska konsumenter och företag redo för den ekonomiska smäll som kommer när alla kinesiska varor plötsligt kostar dubbelt så mycket?
Kina är nämligen det land som USA importerar allra mest varor från – och nattens höga tullar kommer att märkas av i hela världen — men framför allt bland konsument och företag i USA.
Senaste nytt
USA och Kina förbereder sig på olika vis
Enligt Bessent har redan omkring 70 länder kontaktat Vita huset för att inleda handelsförhandlingar. Japan uppges vara bland de första länderna som visat intresse för att diskutera nya handelsavtal. Målet med tullarna är enligt finansministern både att generera intäkter och att få tillbaka tillverkningsjobb till USA.
“Kina förbereder sig för ett utdraget handelskrig, samtidigt som tillverkare varnar för fallande vinster och skyndar sig att planera nya fabriker utomlands. Med hänvisning till ökade externa risker har Citi sänkt sin prognos för Kinas BNP-tillväxt 2025 från 4,7 till 4,2 procent”, skriver Reuters.
Faktaruta: USA:s nya tullar mot Kina
- USA:s handelsunderskott mot Kina 2024: Cirka 300 miljarder dollar
- Total tullsats: 104 procent på kinesiska importvaror
- Träder i kraft: Midnatt natten till onsdag
- Tidigare nivå: 20 procent plus nyligen tillagda 34 procent
- Ny höjning: Ytterligare 50 procentenheter
Musk försökte stoppa tullarna
Tesla-grundaren Elon Musk, som numera är en av Trumps främsta rådgivare, ska enligt Washington Post personligen ha vädjat till presidenten att ompröva tullbeslutet under helgen. Försöket har fallit på döva öron.

Musk har även hamnat i en öppen konflikt med Trumps handelsrådgivare Peter Navarro, som är en stark förespråkare för tullhöjningarna.
På måndagskvällen försökte Vita husets talesperson Karoline Leavitt tona ner spänningarna genom att öppna för förhandlingar, rapporterar SVT. Hon uppgav även att president Trump är redo att visa sig “otroligt nådig” om Kina tar initiativ till samtal.
Läs även: Tullarna kan bli ett dråpslag för ren energi. Realtid

Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.

Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.