Euroområdets största ekonomi, Tyskland, har nu gått in i en recession. Då landet står för nästan en tredjedel av euroområdets ekonomi kan fler länder dras med.
Tysk recession: "Kan drabba Sverige mer än vi tror"
Mest läst i kategorin
Tyskland är den viktigaste handelspartnern för över hälften av EU-länderna och på torsdag förra veckan kom data som visar att landet nu hamnat i en recession, det skriver Politico.
Vill inte kalla det lågkonjunktur
Trots att den tyska statistikmyndigheten den 25 maj meddelade att den tyska ekonomin gått in i en recession, vill inte Tysk-Svenska Handelskammarens ekonomiska seniorrådgivare Hubert Fromlet kalla det för recession.
“Jag skulle inte kalla det recession, det låter ofta skräckinjagande, en sådan situation har vi inte i Tyskland”, säger han i ett pressmeddelande.
Han säger vidare att en märkbar recession dock lurar i förlängningen och att han föredrar att kalla det rådande läget för en mild recession.
Effekter av utvecklingen 2022
Han förklarar att under första kvartalet minskade Tysklands BNP med 0,3 procent och och under sista kvartalet 2022 minskade den med 0,5 procent.
Ofta bedöms två kvartal i rad med negativ tillväxt som en teknisk recession och enligt Hubert Fromlet är det huvudsakligen effekterna av utvecklingen under 2022 som ligger bakom siffrorna, pandemin, energikrisen och sanktionerna mot Ryssland.
Inte bra för svenska exportföretag
Han säger att det aldrig är bra för svenska exportföretag när Europas största ekonomi hackar och att det här kan drabba Sverige mer än vi tror i dag.
“När Tyskland som konjunkturmotor inte fungerar kan det få effekter på andra länder i Europa, och det är inte bra. Kina fungerar inte heller som någon riktig draghjälp”, säger han i pressmeddelandet.
Skuldsättning och kompetensbrist
EU-kommissionen har pekat ut Sverige som ett av de länder som har sämst utsikter för BNP, men när det gäller tillväxten har bilden ljusnat något den senaste tiden, det skriver Tidningen Näringslivet.
Det som oroar mest är hushållens skuldsättning men även företagens kompetensbrist, tillståndsbyråkrati och brist på reformer inom både bostads- och arbetsmarknaden oroar.
“Det börjar bli väldigt bråttom. Redan 2010 pekade jag ut akuta reformer och en del av dessa saker tvingas jag nu peka på igen eftersom inget har hänt”, säger Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet till TN.
Det har blivit värre
Han påpekar att vi har ett stort gap på arbetsmarknaden mellan lågutbildade och övriga samt mellan utrikesfödda och övriga samt att bostadsmarknaden hindrar tillväxt i storstadsregionerna.
“Pensionssystemet, skattesystemet, skolan. Det har bara blivit värre och gjort reformbehoven mer akuta. Vi har försummat reformerna som genomfördes på 90-talet, säger han till TN.
Inflationen kommer sjunka snabbt
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, menar att ekonomin nu är inne i ett väldigt skört läge och han säger att han, och många med honom, bedömer att inflationen nu ganska snabbt kommer sjunka och att räntehöjningarna ännu inte slagit igenom fullt ut.
“Många faktorer pekar nu på att det kommer att gå sämre än vad statistiken visar på kort sikt. Det måste Riksbanken väga in, säger han till TN.
Han varnar Riksbanken för att stirra sig blind på vad andra riksbanker gör eftersom risken då är att ytterligare räntehöjningar slår alldeles för hårt och för snabba räntehöjningar kan fördjupa en recession.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs också: Tyskland på fallrepet – drabbar hela Europa
Missa inte: Tyskland i recession – hushållen stramar åt
Läs mer: Härligt: Därför stiger nu svensk BNP
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.