Sydamerikas vita guld: Nyckeln till Europas omställning

Efter över 20 års förhandlingar har Europeiska unionen och Mercosur, Sydamerikas stora handelsblock, enats om en uppgörelse som sägs kunna omforma både handelsflöden och maktbalansen, rapporterar CNBC.

Men vad är det som gör litium så ovärderligt? Och hur möter avtalet kritiken om miljön och social rättvisa?

Läs mer: Dyrare naturgas 2025 – tickande bomb för Europas ekonomi. Dagens PS

Ett avtal som ändrar spelplanen

Med avtalet, som omfattar en marknad på 700 miljoner människor och nästan en fjärdedel av världens BNP, förväntas över 90 procent av tullarna mellan EU och Mercosur försvinna. 

För Europa är det en möjlighet att exportera bilar, maskiner och läkemedel mer effektivt, medan Mercosur-länderna får bättre tillgång till EU-marknaden för jordbruksprodukter som nötkött och socker. Men det är inte bara tullsiffrorna som väcker uppmärksamhet. Litiumindustrin i Sydamerika har blivit avtalets verkliga juvel.

Från Argentinas litiumrika saltöknar till Brasiliens mineralrika jordar kan Europas batteridrivna framtid hänga på just dessa resurser. 

“Detta är mer än bara ett handelsavtal; det är ett strategiskt partnerskap,” kommenterade en EU-tjänsteman i samband med avtalets tillkännagivande.

Litium: Sydamerikas nya stjärna

Litium – en nyckelkomponent i batterier till elfordon och energilagringssystem – har blivit avgörande för världens övergång till förnybar energi. 

Argentina, som redan är en av de tre största litiumproducenterna globalt, har lovat att avskaffa alla exportskatter på mineraler. Samtidigt har Brasilien infört ett tak på sina avgifter. Dessa åtgärder ska göra det enklare för europeiska företag att säkra tillgång till kritiska råvaror.

“Detta är en vinst för alla,” säger en talesperson för Argentinas regering. “Vi säkerställer utveckling och jobb i regionen samtidigt som vi hjälper Europa att nå sina klimatmål.”

Balansgång mellan miljö och handel

Avtalet har dock mött motstånd, inte minst från miljöorganisationer och vissa EU-länder. 

Frankrikes president Emmanuel Macron har kallat det “oacceptabelt” utan ytterligare miljögarantier. Kritiker pekar på risken för ökad avskogning och sociala konflikter i de gruvdrabbade områdena.

För att stilla kritiken innehåller avtalet en rad åtaganden, inklusive efterlevnad av Parisavtalet och ett stopp för avskogning senast 2030. Men det återstår att se om dessa löften räcker för att vinna bredare acceptans.

“Vi måste hitta en balans mellan ekonomisk tillväxt och hållbarhet,” sade en analytiker till Reuters. “Det här avtalet är ett test på om det är möjligt.”

I takt med att litium fortsätter att vara bränslet för den globala omställningen vilar stora förhoppningar på detta partnerskap mellan Europa och Sydamerika.

Frågan är nu om det vita guldet kan lysa upp vägen framåt, utan att kasta skuggor över framtida generationer.

Läs även: “Använd AI mer i kampen mot klimatkatastrofer”. Realtid