Sveriges Riksbank ber riksdagen om 80 miljarder kronor, vilket är mer än dubbelt så mycket som regeringens utrymme för nya satsningar på ett år.
Sveriges Riksbank saknar 80 miljarder – du får betala
Daniel Jacobs
Uppdaterad: 25 okt. 2023Publicerad: 25 okt. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Från och med 2023 gäller den nya riksbankslagen där det slås fast att Sveriges Riksbank ska ha en målnivå för det egna kapitalet på 60 miljarder med en grundnivå på 40 miljarder.
I lagen konstateras också att om det egna kapitalet understiger en minimumnivå på 20 miljarder ska Riksbanken göra en framställning till Sveriges riksdag.
Vår Riksbank är minus 18 miljarder
Det var också precis vad som hände på tisdagen. Riksbankschefen Erik Thedéen berättade då för finansutskottet att bankens egna kapital ligger på minus 18 miljarder kronor.
“Ett negativt eget kapital påverkar inte Riksbankens möjligheter att bedriva penningpolitik på kort sikt. Men för att förtroendet för en oberoende penningpolitik långsiktigt ska upprätthållas är det nödvändigt att Riksbanken är finansiellt oberoende, det vill säga har ett tillräckligt eget kapital och tillräcklig intjäning för att täcka sina kostnader”, säger Thedéen till riksdagens finansutskott enligt ett pressmeddelande från Riksbanken.
Mellan det egna kapitalet och det mål som är uppsatt i den nya riksbankslagen skiljer det alltså 78 miljarder kronor.
ANNONS
Senaste nytt
Behöver också ytterligare intäkter
Enligt Thedéen behövs ett kapitaltillskott på 80 miljarder kronor – och detta ens för att nå upp till grundnivån om 40 miljarder i eget kapital. Dessutom behöver man ytterligare intäkter.
“Analysen visar att Riksbanken, trots åtgärderna, behöver få eget kapital återställt till minst grundnivån på 40 miljarder kronor, och dessutom en möjlighet till kompletterande intjäning”, skriver banken i pressmeddelandet.
ANNONS
Vilka är det då som satt Riksbanken i denna jobbiga situation?
Riksbanken förstås.
Genom att banken höjt styrräntan för att bekämpa inflationen så har värdet på den stora mängd obligationer banken köpte 2015-2021 tappat i värde – vilket lett till stora förluster för Riksbanken. Obligationerna köptes bland annat för att hålla igång ekonomin under covid-19-pandemin, och för att Sverige skulle kunna hålla jämn takt med världsekonomin när globala centralbanker som EU:s ECB och USA:s Federal Reserve gjorde stora obligationsköp.
Måste betalas med skattepengar
Kostnaden för detta hamnar hos svenska folket, och pengarna som krävs för att återställa riksdagens egna kapital kommer från våra skattepengar. De 80 miljarder som Riksbanken ber om motsvarar dubbelt så mycket som hela regeringens budgetutrymme för nya satsningar under ett år.
”När Riksbankens årsredovisning för 2023 är klar i februari 2024 avser Riksbankens direktion att fatta beslut om en framställning som omfattar en begäran om kapitaltillskott och eventuellt även förslag på kompletterande intjäningsmöjligheter. Storleken på kapitaltillskottet i framställningen kommer att utgå ifrån Riksbankens eget kapital och redovisat resultat för 2023. Avsikten är att överlämna framställningen till riksdagen i mars 2024”, säger Erik Thedéen.
“Kan leda till ifrågasättande”
I Affärsvärlden kommenterar Christina Nyman, Handelsbankens chefekonom, saken så här:
”Risken är om det kan leda till ifrågasättande av legitimiteten. Riksbanken ska vara självständig. Men i den nya riksbankslagen har man redogjort för hur det ska gå till. Man är skyldig till att begära tillskott vid underskott.”
ANNONS
Göteborgs-Postens Alexander Piauger kommenterar i en mejlkrönika med en mer humoristisk ton.
“Nästa gång jag vaknar upp på en söndag med lite ångest över hur mycket pengar som försvann igår kväll, då ska jag tänka på Riksbanken. Jag kan ju be min chef om ett kapitaltillskott!”, skriver han.
Läs även: Erik Thedéens beska räntebesked (Dagens PS)
Läs även: Det här gör Stefan Ingves i dag (Dagens PS)
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Daniel Jacobs
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Daniel Jacobs
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
