Svenska statens förmögenhet tvåa i världen – efter Kina

Jämfört med andra länder sitter svenska staten på en betydligt större andel tillgångar än hushållen, men rikedomen i statens regi – där värdet uppges vara lika stort som hela Stockholmsbörsen – är inlåst i offentliga sektorn och används inte som den borde, enligt rapporten “The rise and rise of the global balance sheet: How productively are we using our wealth?” som tankesmedjan McKinsey Global Institute (MGI) nu presenterar.

Rapporten beskrivs som “unik” i sitt slag och den visar att svenska statens nettoförmögenhet haft den snabbaste ökningen efter Frankrike, men att fördelningen av den är “oproportionerlig” jämfört med hushållens förmögenheter – och att Sverige dessutom i högre grad än genomsnittet globalt låst in förmögenheten i offentliga sektorn.

Staten i särklass rikast av alla

“Vi ser exempelvis att i bästa fall används endast en fjärdedel av tillgångarna och hälften av skulderna för investeringar, och tre fjärdedelar av våra förmögenheter är låsta i fastigheter”, säger Jan Mischke, medförfattare och partner på McKinsey i en kommentar.

Rapporten visar bland annat att priset på de samlade tillgångarna i Sverige har ökat med 50 procent de senaste 20 åren utöver den prisökning som skett till följd av inflation.

“Hela 20 procent av Sveriges förmögenhet tillhör staten”, skriver McKinsey & Companys globala tankesmedja i ett pressmeddelande.

På topplistan hur stora svenska statens tillgångar är i förhållande till BNP rankas Sverige tvåa efter Kina.

Staten står stark – men inte hushållen

Enligt rapporten innebär det att Sverige står väl rustat för statsfinansiella kriser, men det betyder också att svenska hushåll relativt sett är mer sårbara ekonomiskt och har en sämre ekonomisk ställning än det offentliga jämfört med invånarna i många andra länder.

“Våra gemensamma förmögenheter i den offentliga sektorn lever ett undanskymt liv. Hur väl de används och investeras blir sällan belyst”, säger Dag Detter och Stefan Fölster, författare till boken Public wealth of nations.

Duon framhåller att rätt förvaltad har svenska staten alla möjligheter att “bygga ett hållbart samhälle, utan att behöva ta från skattemedel eller bidra till en ökad statsskuld”.

Rapporten från McKinsey innehåller tre scenarier:

1. Ett permanent högre välstånd i förhållande till inkomst och fortsatt låga räntor, samtidigt som priset på tillgångar fortsätter vara på höga nivåer

2. En nedjustering av priset på tillgångar.

3. Att välståndet som byggts upp används för att exempelvis investera i hållbarhetsprojekt.

Tio länder ingår i rapporten, däribland Sverige, och tillsammans motsvarar det 60 procent av alla inkomster globalt.

Analysen bygger på hur tillgångar förändrats under perioden 2000-2020 och syftar till att mäta om BNP är ett tillräckligt mått för att bringa klarhet i ett lands eller världsekonomins hälsa och välstånd.

Analysen baseras på fyra sektorer: företag, finanssektorn, offentliga sektorn och privata hushåll och syftet är att ge en bild av hur samhällets tillgångar är fördelade.

Läs även: Skillnaden på att vara rik, jätterik och ultrarik