Svensk statsskuld kassako – får betalt att låna

Det är några av slutsatserna i Riksgäldens senaste prognos ”Återhämtning och minskat lånebehov”. Det är en betydligt ljusare bild jämfört med den som målades upp i Riksgäldens prognos i maj.

Riksgälden förvaltar Sveriges statsskuld och hanterar bland annat statens upplåning. Riksgälden borde rimligtvis ha ett tolkningsföreträde i de här frågorna.

Årets budgetunderskott beräknas, enligt Riksgälden, bli 250 miljarder kronor. Det är cirka 5 procent av BNP. Minst sagt mycket pengar men ändå på samma nivå som vid finanskrisen 2009.

Tjänar på att låna ut

Riksgälden bedömer att statsskulden, som procent av BNP, toppar på cirka 27 procent 2020 för att sedan plana ut. Även med det striktare maastrichmåttet når inte statsskulden högre än 40 procent.

I slutet av året bedöms statsskulden i absoluta tal vara drygt 1 250 miljarder kronor. Det är lägre än statsskulden 2016. Sedan är ju frågan hur man ska se på skulden. I dagsläget är räntan på statsskulden -0,12 procent. Det innebär att staten får betalt för att låna ut. Med nuvarande statsskuld och ränta tjänar staten 1,5 miljarder i år på att låna. Ju mer Sverige lånar desto bättre, kan man tycka.