Av de tre alternativa scenarier som Handelsbanken visar i sin makroanalys för svensk ekonomi ser det ut att bli ett ruskigt 2023 oavsett.
Storbank om svensk ekonomi: Tre vägar – alla ruskiga
Mest läst i kategorin
Handelsbankens makroanalytiska rapport visar på tre scenarier, där de hoppas att det mildaste är det mest troliga.
Men även i det scenariet går vi in i en lågkonjunktur med hög inflation och höga räntor som inte rätar ut sig i år. Först 2024 eller 2025 kommer Sveriges ekonomi att repa sig, och räntan kan sänkas.
Det förutsätter att inflationen sjunker.
MISSA INTE: Investerare lurades på en miljard – företagen fanns inte
Alternativ nr 1: Svensk lågkonjunktur i höst
I bästa fall når vi alltså en lågkonjunktur under 2023 med växande arbetslöshet, fortsatt stigande priser och fortsatt hög ränta.
Men det är långt ifrån säkert att det blir så “muntert”.
Den som läst Dagens PS vet att det finns flera rapporter om att svenska ekonomin går dåligt, och Handelsbankens scenario stämmer väl in i OECDs rapport, med fallande BNP som följd.
De två alternativa scenarierna är alltså ännu dystrare.
Alternativ nr 2: “Riskaptiten kollapsar”
Tyvärr är många faktorer utanför svensk kontroll när det gäller svensk ekonomi.
I USA är små och medelstora banker i riskzonen för de stora orealiserade förluster. Handelsbanken beskriver kreditflödet i USA som en “skör jämvikt” som kan rubbas och därmed då hotar ännu fler banker att duka under.
Så här skriver Johan Löf och Anders Bergvall, makorekonomer på Handelsbanken.
“Vissa banker är redan zombifierade efter bankproblemen i mars, med alltför hög kvot mellan lån och insättningar som behöver rättas till innan bankerna kan låna normalt igen.”
Bankernas bekymmer är allas bekymmer. Men den allmänna oron för bankerna är också ett eget problem, som kan leda till allvarlig ekonomisk utveckling i form av exempelvis sjunkande kreditkvalitet och finansieringslikviditet.
Bankernas förtroende bland spararna och investerarna är trots allt vad de står och faller på, skriver ekonomerna.
Ytterligare åtstramade kreditvillkor kan bli konsekvensen, som i sin tur leder till en dominoeffekt bland hushåll och företag:
“En minskning av tillgången på krediter skulle driva upp finansieringskostnaderna för företag och hushåll och resultera i en kraftigare avmattning av den ekonomiska aktiviteten.
Alternativ nr 3: Sist men inte minst
Om det vill sig ännu värre växer volymen av obetalda lån, insolvens och konkurser. Då riskerar en “fullfjädrad kreditfrossa” att följa, med en djup lågkonjunktur till följd.
“I detta allvarliga alternativscenario, skulle riskaptiten på marknaden sannolikt kollapsa”, skriver Handelsbankens ekonomer.
Läs mer om svensk ekonomi:
OECD: Svensk ekonomi är illa ute
Investerare lurades på en miljard – företagen fanns inte
När och varför blev svenska kronan så värdelös?
Sorgebarnet: Svensk ekonomi står helt still
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.