Stigande pris är inte det värsta – "motsatsen är mycket värre"

Det stigande priset tar en allt större tugga av hushållsbudgeten. För att motverka inflationen måste Riksbanken höja styrräntan – det enda verktyget som bevisligen kan tämja inflationsmonstret. Men det är ett tveeggat svärd.

MISSA INTE: Sveriges bäst avlönade bankman tjänar 78 miljoner kronor

Vem betalar krisens pris?

Oavsett om det är i mataffären eller bolånet så är det ett som är säkert: Det är de svenska hushållen som ska betala priset som tar oss genom inflationskrisen.

Det kan kännas surt, men trots inställda skidsemestrar och lättare matkasse så är faktiskt alternativet betydligt mycket värre: Deflation.

“Glöm inflationen”

Det skriver nyhetssajten Fortune som fokuserar på affärsnyheter: “Glöm inflation. Vi går mot en deflationsperiod som på 80-talet” säger ekonomerna som intervjuats.

“Amerikansk inflation har nått sin topp. Deflation är nyckelprognosen för våra vägval 2023” sade investerargurun Desh Peraunetilleke på fredagen.

Vad betyder deflation?

Deflation är motsatsen till inflation. Alltså att priserna sjunker eller åtminstone att penningvärdet ökar.

I Usa har nämligen prisökningarna lindrats något – men ligger fortfarande kvar på en fortsatt på en hög nivå.

Stigande pris

Priserna utsätts konstant för två effekter, som påverkar dem åt diametralt motsatta håll. Den ena effekten kallas för inflationseffekt, och spär på stigande priser. En sådan effekt är löneförhöjningar, en annan är hög efterfrågan eller bristande tillgång på vissa varor. Fågelinfluensautbrottet bland kycklingar i USA det senaste året har exempelvis drivit upp priset på ägg exempelvis.

Men det finns motsatta effekter. Den tydligaste är räntechocken, som sänker efterfrågan på varor. Då tvingas priserna ner eftersom hushållen inte har råd att handla lika mycket. Särskilt inte på kredit. Men det kan gå över styr.

Som på 80-talet.

Vad hände med priset på 80-talet?

När Paul Volcker blev högste chef på den amerikanska centralbanken Federal Reserve 1979, drog han lans mot den höga inflation som plågat ekonomin i över ett årtionde innan dess. Genom att höja styrräntan till 20 procent lyckades han stoppa inflationen – och bromsa in den amerikanska ekonomin så pass mycket att det det tvingade landet in i en lågkonjunktur i januari 1980.

När konsumtionen minskade, hade företagen inte längre råd med vare sig vinster eller personal. Arbetslösheten steg stadigt och nådde inte sin topp fören tre år senare i december 1982, då mer än var tionde arbetsför amerikan gick utan sysselsättning.

Svensk deflation

När Sveriges inflationstakt börjar krympa, förhoppningsvis redan nu i januari, blir nästa utmaning att inte överhetta styrräntan och tvinga landet i en ännu djupare kris likt den som USA upplevde under krisåren 80-82.

Sverige hade sin egen kris med deflation efter första världskriget. Efterfrågan minskade på svenska varor internationellt, företag kunde inte betala av sina lån och många gick i konkurs. Det skriver Riksbanken på sin hemsida.