Efter sprängningarna av Nord Stream för ett år sedan jobbar nu Nato med att utveckla teknik som i realtid kan upptäcka misstänkt aktivitet nära kritisk infrastruktur under vatten.
Så ska Nato skydda infrastruktur under vattnet
Mest läst i kategorin
Nato har ännu inte formellt anklagat någon för sprängningen av Nord Stream i september förra året, det skriver Bloomberg.
Då kan Nato svara
De visar på den utmaning som regeringar och privata bolag står inför när sådana attacker sker. Även svårigheten att övervaka infrastruktur under vatten visade sig när Nord Streams pipelines sprängdes.
Nu testar Sverige, tillsammans med 14 Natoländer, sjödrönare, sensorer och artificiell intelligens, AI, i en 12 dagar lång övning utanför Portugals kust. Övningen avslutas på fredag.
Generallöjtnant Hans-Werner Wiermann, chef för Natos enhet för skydd av undervattensinfrastruktur, säger att realtidsdetektering “sänder en avskräckningssignal till fienden, oavsett om det är Ryssland eller någon annan”, skriver Bloomberg.
Om misstänkt aktivitet upptäcks tillåter det, enligt honom, att Natoländerna överväger diplomatiska eller militära svar.
Kartlägger pipelines och kablar
Ryssland har förnekat anklagelser om att de skulle ligga bakom sprängningarna av Nord Stream. De senaste månaderna har dock incidenter med, vad som verkar vara ryska spionfartyg, som opererar nära Natoländers system, väckt oro.
Enligt Nato kartlägger Ryssland pipelines och kablar som möjliga framtida mål.
I maj varnade Nato för att Ryssland skulle kunna rikta in sig mot infrastruktur i Europa och Nordamerika för att få inflytande mot länder som hjälper Ukraina.
Enligt Hans-Werner Wiermann, använder Ryssland en kombination av sina örlogsfartyg, forskningsfartyg, kommersiella fisketrålare, containerfartyg och tankfartyg för att spåra kritiska Natoallierades undervattenssystem.
Dessutom förblir Rysslands undervattenkapacitet i stort sett intakt i jämförelse med de ryska landstyrkorna som fastnat i invaderade Ukraina.
Kritisk infrastruktur
Enligt Nato sker transaktioner för cirka 10 biljoner dollar, cirka 110 biljoner kronor, varje dag via undervattenskablar och ungefär 95 procent av den internationella internettrafiken går via sådana kablar.
Två tredjedelar av världens gas och olja utvinns till havs eller transporteras till havs, vissa system är tusentals kilometer långa och ligger hundratals meter under havsytan, varför det är svårt att övervaka dem.
I framtiden kommer tekniken spela en allt viktigare roll i arbetet för att förhindra fientlig aktivitet vid undervattensinfrastruktur.
Hans-Werner Wiermann säger att AI kan följa fartygs rörelser när de korsar kritisk infrastruktur flera gånger och i framtiden ska fiberoptiska kablar själva kunna upptäcka manipulation, det skriver Bloomberg.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Efter Nord Stream: Undervattenskablar helt oskyddade Dagens PS
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.