Därför kan bankkrisen spridas och öka inflationen

Varför började man sälja av?

Så varför började banken sälja värdepapper som skulle avslöja bankens svaga finansiella ställning?

Inlåningsmedel är svaret. En bank måste hålla sig inom ett ramverk för sina aktiviteter. Bland annat måste inlånade medel förhålla sig till utlåning, bankens egna spekulationer och allehanda andra nyckeltal.

När inlåningen sjunker måste banken banta balansräkningen, det vill säga sälja sådant som går att sälja. Varför är detta ett problem och är det inte endast ett fåtal banker i Sillicon Valley som berörs?

Det gäller alla banker

Alla bankers balansräkningar är enligt lag, globalt, kopplade till inlåningsmedel. När bankerna erbjuder exempelvis 0,05% på ett löne- eller sparkonto samtidigt som korta statsräntor ligger uppemot 5% (utan motpartsrisk eftersom staten är motpart).

Då är det endast en tidsfråga innan folk tömmer sina  bankkonton och köper korträntefonder av olika slag.

Med andra ord så minskas bankernas intjäning när räntespreaden urholkas. Vad värre är att avkastningskurvorna i västvärlden är inverterade.

Det vill säga att korta räntor är högre än långa räntor. En bank brukar låna kort och placera långt, en stor strukturell källa till intäkterna.

Höjda räntor ökar kreditförlusterna

I och med höjningen av styrräntorna i västvärlden börjar även kreditförlusterna synas. Med de extremt låga räntor som varit under pandemin har massor med dåliga kreditbeslut tagits.

En större ränteuppgång kommer omöjliggöra återbetalning av lånen, och till och med de löpande räntebetalningarna.

Banker har det jobbigt

Så banker generellt sett har det minst sagt svettigt med sin verksamhet. Sjunkande inlåningsmedel, urholkad räntespread gör att man tvingas banta balansräkningarna med värdepappersförluster och slutligen stigande kreditförluster.

Det handlar således om alla banker och inte endast de som finansierar tech startups, vindkraftsparker och andra exotiska verksamheter – allt berörs.

Alla banker berörs

Dagens situation med högre räntor har inte ens pågått i ett år och finansiella processer tar i allmänhet tid att verka igenom.

Det är dessvärre så att vi nu ser början på vad som kommer fortsätta lång tid framöver för bankerna. I synnerhet för västvärldens ekonomier.

Att detta inte endast berör regionala banker i USA inses när man till exempel tittar på Credit Suisse och hur alla kreditspreadar, så kallade CDS-spreadar, gått isär de senaste dagarna.

Det handlar inte endast om att stilla paniken kring de omedelbart berörda bankerna. I en förlängning  handlar det om hur man från centralbankshåll skall hantera de strukturella frågor kring bankers utmaningar utan att ekonomierna rasar ihop.

Inflation vs. Funding

Något som blir ännu mer utmanande när centralbankerna forfarande befinner sig i den del av cykeln där man fortfarande höjer räntorna. Som i sin tur riskerar spetsa till situationen ytterligare från dagens.

Det vill säga med ännu högre räntor på korta statspapper än vad som erbjuds av bankernas löne- och sparkonton.

Inflationen kommer bestå

Sammantaget kan centralbankerna behöva välja mellan att bekämpa inflationen eller minska risken för en tumultartade situation där banker får problem med sin finansiering – den så kallade fundingen.

En inte helt överraskande slutsats är att det finansiella systemet kommer att räddas på bekostnad av ökad inflation.

Relaterade artiklar:

SVB en blöt filt över Stockholmsbörsen.

Credit Suisse faller dramatiskt.