Regionerna i Sverige kan få en räntechock. Regioner och kommuner har lån på 800 miljarder. Det leder till dyr ränta.
Statsbidragen i år har betalats ut för att regionerna ska kunna beta av vårdskulden som uppstått under pandemin. Men vården ligger fortfarande efter – och möjligheterna att beta av köerna minskar när man nästa år inte längre får ta del av pandemimiljarderna som betalats ut sedan 2020.
Regionerna får också stigande kostnader för drivmedel, el och uppvärmnig. Det skriver SKR i en hemställan om bidrag från staten.
Dessutom riskerar de stora skulderna att leda till dyr ränta för regioner och kommuner.
800 miljarder i skuld – rekorddyr ränta
Räntorna blir dyrare när lånen ska förhandlas om, skriver DN. Den totala skulden ligger på 800 miljarder kronor för regioner och kommuner, och räntebindningstiden ligger på två år. Trots att de kan låna billigt kommer det innebära höjda utgifter för att betala ränta.
“Personalbrist, ökade pensionskostnader och att pandemistödet upphör vid årsskiftet ligger bakom” säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR) till Dagens Nyheter.
Statsbidrag som upphör
Under pandemiåren innebar de statliga statsbidragen att både kommuner och regioner kompenserades för de minskade skatteintäkterna. Nästa år kommer dock statsbidragen inte att förnyas, vilket kommer innebära att de offentliga finanserna ser betydligt dystrare ut. Och värst blir det för regionerna i landet.
