Regeringen sänker tillväxtprognosen för resten av dess mandatperiod, 2024–2026. Lågkonjunkturen i inflationschockens spår blir mer utdragen än väntat, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Regeringen: Lågkonjunkturen mer utdragen än väntat
TT Nyhetsbyrån
Uppdaterad: 18 dec. 2024Publicerad: 18 dec. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Oväntat svag konsumtion pekas ut som en huvudorsak till den svaga utvecklingen.
“Vi har en dämpad inhemsk efterfrågan. Konsumtionen dröjer. Den tar inte riktigt den fart vi hade väntat oss. Vi har en väldigt svag tillväxt också i närområdet. Återhämtningen kommer, men den tar tid”, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff.
“Vi vet också att räntesänkningar har ju också ofta en eftersläpning. Nu börjar det ta fart.”
Sänkt prognos
Finansministern hoppas på en ökad efterfrågan när räntesänkningarna får effekt, men också att de skattesänkningar som kommer under nästa år sätter lite fart på återhämtningen.
Tillväxtprognosen för åren 2024, 2025 och för valåret 2026 sänks till 0,6 procent, 2,0 procent respektive 3,0 procent. När höstbudgeten lades fram i september – för tre månader sedan – låg prognosen på 0,8 procent, 2,5 procent respektive 3,2 procent.
“Det är en mer utdragen lågkonjunktur än vad vi trodde”, säger Elisabeth Svantesson.
Inflationen väntas kretsa kring nivåer i linje med Riksbankens inflationsmål på 2 procent framöver. Svantesson konstaterar att inflationsförväntningarna ser väl förankrade ut.
Arbetsmarknaden utvecklas dock lite svagare än väntat enligt den nya prognosen, där regeringen räknar med en oförändrad arbetslöshet på 8,4 procent 2025 och en nedgång till 8,1 procent 2026.
ANNONS
“Arbetsmarknaden utvecklas något svagare eftersom vi kommer att ha lågkonjunktur som pågår något längre”, säger Svantesson.
ANNONS
Senaste nytt
“Tullar dåligt för Sverige”
Sunda statsfinanser, ett finanspolitiskt ramverk som följs och en stabil politisk situation gör att det finns möjlighet att agera om utvecklingen skulle förvärras, enligt Svantesson.
“Vi har goda förutsättningar”, säger hon.
Riskerna för nya bakslag ser hon bland annat i Mellanöstern eller Ukrainakriget. Men hon ser även en risk för bakslag om USA:s tillträdande president Donald Trump följer upp sina hot om tullar med faktiska beslut.
“Det återstår att se. Om det blir mer tullar och mer handelshinder är det klart att det är dåligt för Sverige”, säger finansministern.
Hon tillägger att de viktigaste utmaningar som måste hanteras för svensk ekonomi finns i EU, som “ligger efter” i den stora omställning som pågår globalt.
“Vårt öde ligger främst i våra egna händer och inte i USA:s.”
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
