Räntan – ett undernaturligt fenomen

Världens centralbanker följer tumregeln

Världens centralbankschefer följer därför Knut Wicksells tumregel: Tenderar priserna att stiga ska räntenivån höjas. Tenderar prisnivån i stället att sjunka ska räntan i stället sänkas.

Under 2000-talet har skräcken för deflation gått så långt att centralbankerna i Sverige, Japan, Danmark och Schweiz till och med har börjat experimentera med negativa räntor.

Men man anar en stigande olust bland centralbankernas chefer; som inte verkar helt bekväma med minusräntorna.

”Låga räntor under lång tid kan leda till alltför hög skuldsättning och bidra till höga tillgångsvärderingar. Det finns risk att det skapar felaktiga incitament som kan skapa övervärderingar av både reala och finansiella tillgångar.” sa Sveriges tidigare första vice riksbankschef Kerstin af Jochnick vid ett penningpolitiskt möte i Riksbanken 2015.

I gott sällskap

Här är centralbankscheferna i gott sällskap med Knut Wicksell, som också betonade att eftersom värdet av investeringstillgångar som aktier och fastigheter är lika med det diskonterade nuvärdet av all framtida kapitalavkastning på dessa tillgångar, så kommer tillgångspriserna att vara de som påverkas först – och mest -om diskonteringsräntan avviker från sin naturliga jämviktsnivå.

Med Wicksells egna ord*:

Starkast blir prishöjningen i sådana fall där kapitalet engageras för all framtid, såsom i byggnadsverksamheten. Ett hus avkastar till exempel 4000 kronor i hyror netto. Vid en räntefot av 4 procent är alltså husets värde100 000 kronor och om vid arbetsmarknadens nuvarande läge ett lika gott hus kan uppföras för samma summa, lönar sig alltså vid den ifrågavarande räntesatsen byggnadsverksamheten nätt och jämnt.

Sjunker däremot räntefoten till 3 procent så har husets värde stigit till 133 000 kronor. Och om likadana hus fortfarande kan byggas för 100 000 kronor så blir byggnadsverksamheten nu en ytterst lönande affär.

Genom konkurrensen i byggbranschen stiger därför arbetslöner, tomtvärden och priserna på byggmaterial. I yttersta fall skulle denna prisstegring kunna uppgå till hela 33 procent ävensom genom indirekt ökad efterfrågan i någon mån prisen på alla de förnödenheter som utgöra föremål för arbetares, tomtägares och materialtillverkares konsumtion.

*) Penningräntans inflytande på varuprisen; föredrag vid Nationalekonomiska föreningen 1898 publicerat i ”Knut Wicksell Nationalekonomiska essäer i urval av Michael Lundholm” CityUniversity Press 1997

Inte bara svenska centralbankirer är obekväma

Men det är inte bara svenska centralbankirer som känner sig obekväma med minusräntor. USA:s förre centralbankschef Alan Greenspan har till exempel varnat för att negativa räntor inte bara är undernaturliga utan dessutom rent naturvidriga.

”Negativ ränta strider mot den mänskliga naturen”, sa Alan Greenspan i en tidningsintervju sommaren 2015. Enligt Greenspan kommer människor alltid att sätta större värde på pengar de har i handen nu än på pengar de kommer att få i handen någon gång i framtiden.

Negativ ränta strider mot den mänskliga naturen”, sa Alan Greenspan i en tidningsintervju sommaren 2015. (Foto: TT)

”Minusräntor kan inte fortsätta att finnas länge”, sa Greenspan.” och fortsatte; ”Det finns en faktor hos oss människor, som avgör hur vi diskonterar värden i framtiden. Den är positiv, inte negativ.”

“Historisk statistik visar att redan antikens Grekland och Rom hade räntor som inte skiljer sig så mycket från hur det har sett ut under de senaste 20 till 30 åren. Det visar oss att det finns en inneboende stabilitet någonstans i den här processen.”

“Vi räknar inte med 75 procents eller 0,5 procents ränta. Vi räknar med mellan 5 och 6 procent. Det är det normala, om vi går tillbaka i historien. Det betyder i grund och botten att negativa räntor inte stämmer överens med människans natur.”

”Jag skulle inte kalla dem farliga, men de är klart improduktiva”, fortsatte Greenspan.

Fastighetsmarknaden ligger bakom

De senaste årens kraftiga uppgång på fastighetspriser och fastighetsaktier i Sverige skulle därmed tala för att räntan hamnat på den undernaturliga nivå som Knut Wicksell varnade för.

En annan konsekvens av undernaturlig ränta är att dyra investeringar, som inte skulle gå att räkna hem vid ett mer ”naturligt ränteläge, nu plötsligt framstår som lönsamma.

Från samhällsekonomiskt vansinne till lönsamt

Ett aktuellt exempel är höghastighetståg, ett projekt som sågats som samhällsekonomiskt vansinne av flera experter, men som kan bli lönsamma med en lägre kalkylränta.

Riksbankens ränta styr främst marknadsräntorna på kortfristiga lån som till exempel bolån med rörlig ränta, men Riksbanken har också gjort så kallade ”kvantitativa lättnader; i form av stödköp av stats-, bostads- och företagsobligationer i syfte att pressa ned räntorna även på lån med längre löptider.

Än så länge har den undernaturliga räntan inte givit några särskilt expansiva effekter utanför fastighetssektorn, men om man får tro Knut Wicksell är det bara en tidsfråga innan vi får se en allmän investeringsboom i näringslivet, åtföljd av en kraftig pris- och löneinflation i hela ekonomin.

Men långt innan dess kan vi vara förvissade om att Riksbanken hastigt och lustigt avslutar experimentet med negativ ränta.

Flaggad höjning av räntan

Riksbankschefen Stefan Ingves och hans kolleger i Riksbankens direktion har redan flaggat för att tiden med ränta på eller under nollstrecket nu går mot sitt slut Vid sitt senaste penningpolitiska möte den 9 februari flaggade direktionen för att reporäntan åter kommer att hamna i positivt territorium i slutet av 2024.

Så här sa riksbankschefen Stefan Ingves enligt protokollet från sammanträdet:

”Det är inte så långt kvar till den tidpunkt när vi har haft en styrränta som är noll eller lägre i nästan tio år. Det ränteläget har krävt mycket av penningpolitiken på andra sätt än hur vi tidigare resonerade om penningpolitik.

Han fortsatte: ”Mot den bakgrunden är det snarare mera angeläget, när tidpunkten är den rätta, att fokusera på en ränta på ett respektavstånd från noll än på en krympande balansräkning.”

“När den dagen kommer använde vi tidigare, nu för ganska länge sedan, begreppet normalränta och nämnde då en ränta i trakten av fyra procent. En framtida normalränta kommer sannolikt att under överskådlig tid ligga betydligt lägre än så.”

“Om man betraktar olika marknadsuppskattningar verkar man snarare ligga i trakten av två procent” varnade Ingves. ”Fortsättning lär följa!”, avslutade han.

Den fortsättningen lär jag och många med mig följa med stigande spänning.

Relaterade artiklar:

Räntehöjning ingen katastrof för börsen. Dagens PS