Dagens PS

Problemet som kan sätta stopp för EU:s jätteinvesteringar  

Mario Draghi
Mario Draghis rapport om EU:s framtid och konkurrenskraft väcker stor debatt. (Foto: TT)
Daniel Jacobs
Daniel Jacobs
Uppdaterad: 19 sep. 2024Publicerad: 19 sep. 2024

EU:s möjlighet till jätteinvesteringar är en het fråga i debatten efter en ny rapport. Men EU-länder som Finland som har en stabil ekonomi kan bli en bromskloss.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Mario Draghi, tidigare chef för den Europeiska centralbanken och premiärminister i Italien, släppte i förra veckan en rapport om EU:s konkurrenskraft. Han efterfrågar stora investeringar från EU för att inte regionen ska sacka efter USA och Asien.

Finska public service-kanalen Yle går igenom rapporten och lyfter fram några av de centrala punkterna och kritik mot dem.

800 miljarder euro varje år

Mest debatt har Draghis förslag om EU:s jätteinvesteringar på upp mot 800 miljarder euro per år – mer varje år än det femåriga europeiska återhämtningspaketet efter pandemin, som låg på 750 miljarder euro.

“Mario Draghi säger att investeringsnivån måste upp med 5 procent i Europa för att vi ska kunna nå ikapp Kina och USA. Det är därifrån summan kommer”, säger Lotta Nymann-Lindegren, direktör för EU-frågor på Finlands Näringsliv EK till Yle.

80 procent av investeringarna ska komma från företagen och 20 procent är offentliga medel, enligt Draghis förslag. Exakt hur det ska gå till är inte specificerat, och debatteras således friskt.

Finlands sak är också vår

Yle väcker frågor som kan bli ett problem för Finland, där argumentationen också gäller lika väl för Sverige.

Det är möjligt att EU-kommissionen lägger fram ett förslag om nya gemensamma lån, och en sådan lösning finns det många kritiker mot i Finland, enligt Yle.

ANNONS

Detta då Finland antas betala mer än man får redan från start, landet har god kreditvärdighet och kan låna själv. Andra mer skuldsatta EU-länder skulle tjäna mycket på att låna till lägre räntor via EU. Samtidigt kan något EU-land misslyckas med sina återbetalningar, vilket kan bli kostsamt för övriga länder om man lånat gemensamt. Risken för Finland (och Sverige) blir därmed högre.

När Finland röstade för återhämtningspaketet efter pandemin så lovade dåvarande statsministern Sanna Marin (SPD) att det var en “engångsföreteelse” – och fick skarp kritik för det beslutet av Samlingspartiet och Sannfinländarna som nu har regeringsmakten i Finland.

Läs även: Tungt besked för EU: “Investera eller gå under” (Dagens PS)

Läs även: Meta, Ericsson till EU: Era regler förstör AI-boomen (Dagens PS)

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Daniel Jacobs
Daniel Jacobs

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.

Daniel Jacobs
Daniel Jacobs

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.

ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Skärpta straff för olaglig finansiell verksamhet 

Nu ska finansbrott likställas med organiserad brottslighet. Det anser Ekobrottsmyndigheten, som kräver hårdare straff för brott på finansmarknaden. Se mer i videon ovan. Rikard Jermsten är nytillträdd generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Han anser att finansbrott är lika allvarliga som organiserad brottslighet. Därför behövs hårdare straff. MISSA INTE: Thedéens skarpa varning: Värre läge än 2020 […]