Kanske det otänkbara håller på att hända – en ny finanskris som få makthavare vill prata om. Nämligen att dollarns ställning som världsvaluta är hotad, något som får konsekvenser svåra att överblicka.
Nästa finanskris – närmare än du tror
Mest läst i kategorin
I så fall riskerar vi att slängas in i finansiellt turbulent period. Tecknen och krafterna för att dollarn riskerar att tappa sin dominerande position är flera.
Det handlar inte bara om handel, utan även om att säkerställa tillgång till billig energi. Till det kan läggas maktambitioner.
Ny agenda kan skapa finanskris
Ett tydligt sådan tecken är den ny agenda som tar form. Där ett utökat samarbetet mellan de snabbväxande BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) är aktiva för att underminera USA:s dominans i världshandeln.
Det innebär att dollarns status som reservvaluta och förmågan att använda ekonomiska sanktioner riskerar att minska.
Senaste nytt
Alternativa handelsblock
Kinas växande roll i världspolitiken och ambitionen att skapa ett alternativt handelsblock får betydande konsekvenser för den globala maktfördelningen och USA:s ekonomiska dominans.
Det är Kina som driver på denna process, vilket är nytt för världen.
Kina och Mellanöstern
Kinas agerande i Mellanöstern har sedan länge främst syftat till att säkerställa landets energibehov, men även till att förstärka ett alternativt handelsblock utanför eller parallellt med det nuvarande systemet.
I denna process håller denna osannolika konstellation av nationer på att i snabb takt närma sig varandra. Där Kina är den drivande kraften.
Västländerna utanför processen
Här är står västländerna utanför processen. Något som får allvarliga konsekvenser, särskilt för USA, och därmed hotar den nuvarande maktbalansen, inte bara finansiellt, utan även inom områden som handel och säkerhet.
För detta är något USA inte bara kan sitt på läktaren och käka popcorn och låta ske.
Den nya diplomatiska utvecklingen i Mellanöstern är ett tydligt tecken på att BRICS-länderna krets håller på att utvidgas och flera nationer rör sig i denna riktning. Xi Jinpings besök i Ryssland nyligen kan även ses i detta sammanhang.
Kina har tidigare kritiserats för sitt förslag till fred i Ukraina, som ansågs sakna förståelse för konfliktens orsaker och hur en stabil fred skulle kunna uppnås.
Geopolitiska position
Trots detta klev Kina häromveckan in på den geopolitiska arenan genom att presentera ett fredsavtal mellan Iran och Saudiarabien, mäklat av Kinas utrikesminister Wang Yi.
Avtalet syftar till att stabilisera relationerna mellan länderna genom att upprätta diplomatiska förbindelser och gemensamt arbeta för att reducera spänningarna i regionen.
Både USA och Israel har uttryckt oro över avtalet, eftersom ingen av dem varit involverade i processen. Kina importerar cirka hälften av sin energi från Gulfen (merparten från Iran med betalning i Yuan) och har diplomatiska förbindelser i hela regionen, till skillnad mot Israel och USA.
Kina säkrar sin position
Genom att säkerställa stabilitet i området vill Kina trygga sin tillgång till energi och utöka sin dominans i regionen på USA:s bekostnad.
I konflikterna som pågår mellan Saudiarabien och Iran hos tredje part – Jemen och Syrien – har krigsaktiviteterna minskat under det senaste året, vilket kan tyda på en redan pågående stabiliseringsprocess.
Ytterligare tecken på stabilisering konfirmeras av att Syrien och Saudiarabien nyligen upprättade diplomatiska förbindelser.
Betalningsystem hotet mot dollarn
En tilltagande oljehandel som sker i den kinesiska valutan yuanen och som inte sker genom betalningssystemet SWIFT sker redan.
Det utökade BRICS-samarbete är nog för att skapa ett tryck på den amerikanska dollarn med risk för finanskris i västländerna.
Multilaterala diskussioner har länge förts om att handla olja i kinesiska Yuan via CIPS (ett alternativ till internationella och dominerande betalningssystemet SWIFT), vilket redan sker med bland annat Iran.
Iran använder rubel och Sverige anpassar sig till Kina
Iran använder också rubel för sina transaktioner via SPFS (ett ryskt alternativ till SWIFT) och integrerar sitt settlementsystem (SEPAM) med SPFS.
De ryska och kinesiska systemen är redan kopplade, och flera västländer, inklusive Sverige, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Japan och Turkiet, har anslutit sig till SPFS, vilket indirekt kopplar länderna till Kinas system.
Ett parallellt handelssystem har alltså redan accepterats av många nationer. En dynamik som riskerar att få dramatiska konsekvenser på dollarn. vilket i sin tur ökar riskerna för finanskris.
Fler nationer börjar agera i riktning bort från dollarn
I ett bredare perspektiv har BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) skapat grunden till ett eget settlementsystem som undviker SWIFT och lämnar USD utanför, samtidigt som det undviker konsekvenserna av sanktioner för utlandsbetalningar.
Argentina och Brasilien har även skapat en egen gemensam valuta för bilaterala handelsförbindelser, vilket gör det möjligt att snabbt ansluta till CIPS/SPFS.
Allt fler nationer agerar nu för att komma bort från dollardominansen och detta synes ske med accelererande fart.
Det är högst sannolikt att Saudiarabien och Iran skulle kunna gå med i detta BRICS-samarbete kring energi och handel, vilket skulle minska dollarns betydelse.
Hälften av jordens befolkning
I ett utvidgat BRICS-samarbete med dessa nya nationer skulle nästan hälften av jordens befolkning och majoriteten av världens största oljeproducenter samlas.
Det är fullt troligt att Xi Jinpings senaste Rysslandsbesök innefattade en agenda för att stärka samarbetet inom BRICS och även utvidga deltagandet.
Därmed är dollarns position som världens reservvaluta på allvar i ifrågasatt.
Kina vs dollardominans
Om Saudiarabien, Iran och eventuellt Syrien ansluter sig till detta samarbete, kan en verklig konkurrent till amerikanska dollarn skapas.
Detta skulle tvinga USA att ompröva sina strategier för att finansiera sina budget- och handelsunderskott om landet inte längre är den självklara reservvalutan i världen.
Innebörden av det skulle försvaga intresset för dollarn, men även kunna tvinga upp räntorna för att attrahera köpare av amerikanska statspapper.
USA får svårare att finansiera sitt underskott
USA:s räkmacka för att finansiera sina underskott skulle försvåras och övergå till att tvingas konkurrera om placerarnas pengar. En finanskris i västvärlden är det troliga resultatet i detta scenario.
Att USA på samma sätt som tidigare kunna utnyttja positionen av att vara reservvaluta och därmed i praktiken tvinga världens centralbanker att hålla amerikanska statspapper ser därför ut att försvagas.
Kina blir primus motor
Att Kina är primus motor i denna process är inte konstigt. Ingen av de andra nationerna inom BRICS har någon trovärdighet i att driva globala processer.
Kinas roll som världsaktör är helt klart i stigande efter att ha varit passiv på den internationella arenan sedan länge.
Konsekvenserna är svåra att överblicka
Exakt hur denna utveckling fortsätter är svår att överblicka. Men att det är en dynamik som kan få stora realekonomiska och finansiella konsekvenser är klart.
För när räntor och valutor rör sig snabbt och oväntat får det stora konsekvenser även för aktier.
Helt klart är att USA följer denna utveckling noga, och man lär inte sitta på händerna.
Samtidigt är Kina en mäktig motpart, och som rör sig i små steg. De senaste åren med Covid och nu konflikten i Ukraina snabbar helt klart på utvecklingen och förutsättningarna för en ny finanskris ökar för varje dag som dollarn tappar.
Relaterade artiklar:
Råvaror ner – bra för börsen, dåligt för Ryssland.
Makroanalytiker och förvaltare inom finansbranschen sedan 1980-talet.
Makroanalytiker och förvaltare inom finansbranschen sedan 1980-talet.