Långsam tillväxttrend oroar ekonomiprofessor

Det säger John Hassler, ekonomiprofessor på Stockholms universitet, till SvD Näringsliv.

Han anser visserligen att Sverige med sin låga statskuld har kapacitet att parera för en kris men tycker att det behövs långsiktiga reformer för att få fart på ekonomin.

Den 18 september presenterar regeringen med finansminister Magdalena Andersson (S) budgeten för nästa år och flera experter framför sina önskemål i Svenska Dagbladet.

“Det som är bekymmersamt är att vi har en väldigt låg långsiktig tillväxttrend”, säger John Hassler till tidningen.

Han anser bland annat att bostadsmarknaden inte fungerar. Dessutom efterlyser han fler åtgärder i skattesystemet och även på integrationens och utbildningssystemet område.

Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör på Konjunkturinstitutet, välkomnar att värnskatten försvinner, den är “så pass skadlig för svensk ekonomi”, konstaterar han.

Han ser gärna att skatten på kapital och fastigheter höjs, eller att ränteavdragen minskas, säger han.

Höjda barnbidrag och höjd a-kassa är andra reformer som han hoppas på.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, tycker att det finns “alla möjligheter att göra kloka investeringar”, och de ska vara långsiktiga, framhåller hon.

Kommunen bör få mer pengar, som tar hand om immigrationen, samtidigt som infrastruktur i många kommuner är eftersatt, säger Winsth till SvD.

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, skulle vilja se sänkta arbetsgivaravgifter. Även hon anser att det är bra med slopad värnskatt och sänkt skatt för pensionärer.

Investeringar i klimatomställningen bör också få prioritet, enligt Anna Breman.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, vill som John Hassler se reformer på bostadsmarknaden för att öka rörligheten.

Han vill även att skatten på arbete sänks på lång sikt och efterlyser en klimatsmart bilpark med utbyggnad av laddstolpar.