KI: "Högtryck över svensk ekonomi"

“Vi anser att det råder ett högtryck över svensk ekonomi, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI, enligt tidningen, som uppger att KI drar följande slutsatser i Konjunkturbarometern, som presenteras i dag, tisdag:

• Näringslivets investeringar ökar snabbt – trots att bostadsinvesteringarna planar ut.

• Löneökningarna stiger gradvis till följd av en fortsatt stor arbetskraftsbrist, inflationen når inte upp till 2 procent förrän 2020 – Riksbanken väntar därmed med att höja reporäntan till första kvartalet 2019.

• Om personaltätheten ska kunna upprätthållas i exempelvis vården eller skolan  måste det antingen till en skattehöjning, eller att bidragen sänks med över 20 miljarder kronor.

Bland annat en fortsatt klen kronkurs gör också, enligt KI, att den svenska exporten fortsätter växa.

Inom näringslivet bedöms optimismen vara stor, även om den dämpats något, och hos hushållen är bilden inte lika ljus, framgår det, vilket förklaras med prisnedgången på bostadsmarknaden.

När det gäller sysselsättningstakten väntas den vara mer dämpad under resten av 2018 och även under 2019 – trots att arbetslösheten sjunker något.

Enligt KI blir den offentliga sektorn den stora frågan för politikerna under nästa mandatperiod, bedömningen är att stora ekonomiska insatser alltså måste till för att klara välfärden.

I en debattartikel i Dagens Nyheter i dag skriver Tobias Baudin, förbundsordförande för Kommunal, att 135.000 fler behöver anställas i välfärden den kommande mandatperioden.

“Kommunals nya beräkningar utifrån SKL:s prognos visar att för att komma åt den kroniska underbemanningen handlar det om att rekrytera 135.000 fler människor – bara under den kommande mandatperioden. Det är en utmaning vars omfattning kan vara svår att greppa – varje år ska ytterligare 33.750 personer välja att börja arbeta inom välfärden. Av dessa är 18.750 Kommunals medlemsgrupper, framför allt undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare”, skriver Baudin bland annat.

Dagens PS berättade i morse om Danske Banks och Swedbanks prognoser för svensk ekonomi, som i många stycken inte var någon uppmuntrande läsning.