KI: Ekonomin lyfter – om cementkris inte uppstår

På tisdagen (10 augusti) förlängde regeringen tillståndet med åtta månader för Cementa att bryta kalk på Gotland i sin miljöskadliga cementproduktion.

Det sker genom en förändring av miljöbalken och innebär att bolaget kan fortsätta med sin cementproduktion i gotländska Slite inom ramen för sitt nuvarande tillstånd, trots att miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) är medveten om de skadliga miljöeffekterna och nyss har tagit del av den alarmerande klimatrapporten från FN:s klimatpanel IPCC.

Enligt Bolund och näringsminister Ibrahim Baylan (S) vill regeringen “minimera samhällskonsekvenserna” av ett stopp för cementtillverkningen på Gotland mot bakgrund av de farhågor som målats upp om att bland annat tusentals jobb hotas.

Glädjeskutt om Sverige undviker cementkris

Statliga Konjunkturinstitutet, KI, skriver nu i en dagsfärsk konjunkturrapport att prognosen är ett “glädjeskutt” för svensk ekonomi under årets tredje kvartal.

Förutsatt att “Cementas produktion på Gotland inte leder till att det uppstår någon omfattande brist på cement i Sverige”, enligt KI.

Byggbranschen har varnat för att en cementkris riskerar att kosta mellan 240 000 och 400 000 jobb, vilket Dagens PS tidigare uppmärksammat.

Men professor Hans Lööf vid KTH anser att siffrorna i det scenariot ska tas med en nypa salt.

Lööf har tidigare sagt till Sveriges Radio, vilket Dagens PS uppmärksammat, att det “pågår ett opinionskrig” och att syftet är att “pressa regeringen och påverka ett beslut”.

Cementas fabrik på Gotland släpper ut tre gånger så mycket koldioxid som det svenska inrikesflyget.

Ökad konsumtion bakom BNP-lyft

Åter till svensk ekonomi där BNP enligt SCB ökade med 0,9 procent under andra kvartalet i år.

Samtidigt steg sysselsättningen med 1,2 procent.

Lättade restriktioner bidrar nu, enligt Konjunkturinstitutet, till att svensk ekonomi lyfter ännu mer under tredje kvartalet.

Så vida inte deltavarianten av coronaviruset inte sätter käppar i hjulet, och att Sverige alltså inte drabbas av en cementkris, enligt KI, är prognosen att återhämtningen fortsätter under hösten och vintern för att sedan gå in i en lugnare fas, skriver KI i ett pressmeddelande.

Det är ökad konsumtion som väntas vara pådrivande i utvecklingen.

“De offentliga finanserna förstärks i år när ekonomin återhämtar sig. Konjunkturinstitutets bedömning är att det finns ett utrymme om ca 40 miljarder kronor för ofinansierade åtgärder i budgeten för 2022”, skriver Ki och uppger att det är cirka 10 miljarder mer än den bedömning som gjordes i juni.