Japans ekonomi skakar – det här behöver du veta

1. Stor osäkerhet på grund av pandemi och krig

Japans ekonomi har, som så många andra länders ekonomier, påverkats av både pandemin och kriget i Ukraina. Men en viss återhämtning väntar, nu när effekterna från pandemin klingar av, menar Japans Centralbank, Bank of Japan (BOJ). Dock påverkas ekonomin negativt av höga råvarupriser och inbromsning i utlandet, med anledning av kriget i Ukraina, rapporterar The Economist.

“Det är fortsatt mycket stor osäkerhet runt Japans ekonomi”, skriver BOJ.

2. Ökad inflation och svag valuta

Japans inflation har ökat med 4 procent på årsbasis i december, vilket dock är mindre än hälften av de toppar som synts i europeiska länder och USA.

En stor anledning till den ökade inflationen är ett resultatet av den svaga yenen, som i oktober nådde sin lägsta nivå på 32 år i förhållande till dollarn, samt höga energipriser. Därför hävdar BOJ att inflationen ännu inte har stigit till sin målnivå på 2 procent.

3. En enorm statsskuld

Under tredje kvartalet uppgick Japans statliga nettoskuld till cirka 173 procent av BNP. Detta är den högsta statsskuld bland världens rika länder. Ungefär 8 procent av statsbudgeten går till räntebetalningar. Om betalningarna på statsskulden ökade med samma belopp – 0,25 procentenheter – skulle den totala notan uppgå till 11 miljarder yen, eller 10 procent av årets statsbudget.

4. Slopade obligationsräntor gav bakslag

I december beslutade BOJ att lyfta taket för obligationsräntorna, som ett försök att förbättra likviditeten och underlätta mer handel. Det verkar dock ha haft en negativ effekt. Efter ett decennium av rejäla köp äger BOJ ungefär hälften av landets obligationsmarknad, och mer än 95 procent av vissa obligationsemissioner, efter ett decennium av rejäla köp. Extra inköp för att försvara taket har förvärrat marknadsbristen.

Styrning av avkastningskurvan infördes av banken 2016 som en del av ett aggressivt program för monetära lättnader, som man hoppades skulle lyfta Japans vilande inflation och ekonomiska tillväxt.

BOJ är en av få centralbanker i världen som under 2022 varken höjde räntorna eller stoppade storskaliga tillgångsköp.

BOJ har tvingats göra enorma obligationsköp i ett försök att driva ner avkastningen och köpte i förra veckan 9,5 miljarder yen, motsvarande 760 miljarder kronor.

Läs även: Japaner tvingas ge bort sina lönsamma företag