Inkomstklyftorna minskar – räntor slår mot rika

Under 2021 var Sveriges så kallade gini-koefficient, som är ett övergripande mått på inkomstskillnader i befolkningen, uppe på rekordhöga 0,33. Under fjolåret sjönk gini-koefficienten till 0,32 enligt en fördelningspolitisk redogörelse från finansdepartementet, rapporterar TT (länk till Di).

Under fjolåret genomfördes en rad reformer för att hjälpa låginkomsttagare som stärkt garantipension, höjt bostadstillägg för pensionärer och högre sjuk- och aktivitetsersättning. Det har hjälpt till att jämna ut skillnader mellan fattiga och rika.

För de med höga inkomster var fjolåret tuffare när börsen gick minus, bostadspriserna föll och räntorna steg.

”Min bedömning är att 2021 kommer att framstå som ett onormalt år, med större inkomstspridning än året före och åren efter”, säger professor emeritus Anders Björklund vid Stockholms universitet till TT.

Inkomstklyftorna i Sverige har ökat kraftigt sedan 1980-talet, då gini-koefficienten låg runt 0,20. Skattereformerna i början av 1990-talet och hög invandring är faktorer som höjt koefficienten enligt professor emeritus Anders Björklund.

Men jämfört med många andra europeiska länder är spridningen av inkomsterna i Sverige relativt låg.

”I de sydeuropeiska länderna Italien, Grekland och Spanien är spridningen avsevärt större än i de nordiska länderna. Detsamma gäller för flertalet av de nyare medlemsstaterna i EU”, skriver regeringen.

Läs även: USA: Gapet mellan fattig och rik kostar 300 miljarder dollar