Hur kunde det bli så fel, Stefan Ingves?

Under åren 2010 till 2014 var Riksbankens prognoser för hur hög reporäntan skulle bli inte på något sätt träffsäkra, visar en doktorsavhandling av forskaren Martin Nordström vid Örebro universitet.

Han har granskat Riksbankens reporäntaprognoser under 13 år och 2010 till 2014 utmärker sig. Under dessa år rimmade prognoserna inte alls med marknadsaktörernas prognoser, berättar Sveriges Radio nu på tisdagsmorgonen och förklarar att Riksbanken gav sken av att räntehöjningar låg i pipen.

Men det kom inga räntehöjningar. Under den här perioden låg reporäntan, eller styrräntan som den också kallas, på 0,25 procent och Riksbanken ville få upp räntan till en mer normal nivå, framgår det.

“Om man letar efter någonting så hittar man ofta det man letar efter. Man hoppades helt enkelt att hitta en hög prognos och hittade man det också. Sen om man gjorde det för att man medvetet ville sätta en hög prognos för att påverka marknaden eller om det var så att man hittade det man letade efter, det kan jag inte säga”, säger Martin Nordström till SR där Lars E O Svensson, som är professor i nationalekonomi och satt i Riksbankens direktion på den här tiden, även uttalar sig.

Hans teori om varför det blev fel i prognoserna under den aktuella perioden är brist på “förståelse för hur penningpolitiken fungerar”, säger han till SR.