I takt med att världens centralbanker höjer räntorna stiger kostnaderna för folk, stater och företag. Nu är årsnotan i världen uppe i 13 000 miljarder dollar, eller 130 000 miljarder kronor.
Hjälp! Nu betalar vi 130 000 000 000 000 i ränta
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 22 feb. 2023Publicerad: 22 feb. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Kanske kommer vi se tillbaka på det senaste årtiondet som “det glada 10-talet”. Räntorna var låga och världen hade återhämtat sig från finanskrisen 2008, med hög tillväxt och rekordlåga räntor. Inflationen var låg, reallönerna steg och vi hade faktiskt inga krig i Europa. Det är ganska ovanligt om man ser till historien. Bortsett flyktingkrisen, Krim och Brexit var det på det stora hela ganska lugnt.
Pandemin
Men inget varar för evigt och när pandemin som slog till under slutet av 2019 och nådde Sverige i början av 2020 hade ekonomin redan börjat mattas av. Allt tyder på att Ryssland redan vässat knivarna för sin blodiga invasion av grannlandet Ukraina i februari 2022 och sedan dess har inflationen skjutit i höjden samtidigt som världens börser tappat rekordmycket i värde.
Och under det glada 10-talet konsumerade vi som aldrig förr. Bolåneskulderna växte, privatlånen löste av varandra och allt från teknikföretag till byggbolag lånade pengar nästan gratis när räntorna slog i botten.
Det var då det.
ANNONS
Senaste nytt
Rekordhöga skulder…
Världens skulder har vuxit till rekordnivåer. Åtminstone i de 58 länder som utgör 90 procent av världens samlade ekonomi. Skulderna uppgick i fjol till 300 000 miljarder dollar, eller 3 biljarder kronor. Det är ofattbart mycket pengar. Det är 3000 gånger mer än Sveriges statskassa exempelvis, eller 345 procent av världens BNP. Första kvartalet 2021 låg snitträntan på 2,6 procent.
Redan det innebar en svidande räntenota på 104 000 miljarder kronor 2021. Det utgjorde alltså 12 procent av världens bnp för det året.
… Rekordhög ränta
ANNONS
2022 steg räntorna över hela världen för att bekämpa den rasande inflationen. Fjärde kvartalet 2022 uppgick räntan till 7,1 procent – nästan tredubbelt mot samma kvartal året innan,
130 000 000 000 000 per år
Därför steg räntekostnaderna till astronomiska 13 biljoner dollar, eller 130 000 miljarder kronor. Det är mer än 100 gånger så mycket som hela svenska staten tar in i skatter på ett år.
Skuldberget är ett problem. Skuldsatta på exempelvis 90talet fick såklart betala dyrt för de höga räntorna. Men svenska folket, och världens befolkning för den delen, är betydligt mer skuldsatta idag. Det innebär att vi är allt mer räntekänsliga.
Usa:s statsskuld
Även länder lånar betydligt mycket mer än förr. Sverige har fått ner sin statsskuld under 40 procent, men Finlands statsskuld stiger. Och USA:s statsskuld är nu så stor att den hotar världsekonomin, vilket Dagens PS skrivit om tidigare.
Och eftersom Riksbankens förväntningar på ekonomin inte ännu har införlivats väntar troligen ännu högre räntehöjningar, och därmed ännu större andel av världens tillgångar som bara kommer gå till räntor. Samma gäller andra centralbanker som amerikanska Federal Reserve.
Först var nionde krona, sedan var åttonde, sedan var sjunde….
Uppskattningsvis betalade världen mer än var sjunde producerad krona, rubel eller dollar 2022 bara i ränta till banker och kreditinstitut. Det är en klar ökning jämfört med 2021 då man “bara” betalade mindre än en åttondel av världens samlade bnp.
ANNONS
Och eftersom räntorna höjts successivt under 2022 kan man bara anta att räntekostnaderna kommer stiga markant under 2023.
Läs mer om ränta:
Inflationen ner – men varför ökar då matpriserna?
Prisfall öppnar för lägenhetsbyte
Amerikanska räntechocken en våt filt – i Asien
Hur stor är risken för krympflation?
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
