Handelsbanken ser "stark återhämtning" i svensk ekonomi

Det framhåller Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, i bankens senaste konjunkturrapport och bedömer att såväl svensk ekonomi som världsekonomin med vissa undantag fortsätter återhämta sig.

Återhämtningen fortsätter trots en snabb ökning av covid-fallen där deltavarianten i dag utgör största hotet och det är tjänstesektorn som enligt banken “allt mer tar över stafettpinnen från industrin”.

Under våren uppstod en utbudsbrist på flera viktiga insatsvaror vilket ledde till stora prishöjningar och rekordlånga leveranstider.

”Även om vi ser tidiga tecken på att flaskhalsarna börjar lossna bedömer vi att det är en lång väg kvar innan de globala leverantörskedjorna är helt återställda, vilket hämmar tillverkningsindustrins tillväxt och ger ett temporärt högre kostnadstryck”, säger Christina Nyman i ett pressmeddelande på onsdagsmorgonen från Handelsbanken.

Bakslag kan komma i USA

När det gäller världsekonomin präglas den i dag av lättade restriktioner, snabbare BNP-tillväxt och en starkare arbetsmarknad, och om vaccinationsutrullningen fortsätter överraska i positiv mening kommer restriktionerna att lätta ännu mer och öka förtroendet hos hushåll och företag, vilket ytterligare driver på den globala BNP-tillväxten, spår Handelsbanken som dock helt avfärdar risken för bakslag, även om den bedöms som liten.

Det skulle i så fall handla om nya virusvarianter och dessa skulle då i första hand drabba länder med låg eller ojämn vaccinationstäckning, bedömer Handelsbanken och nämner i det sammanhanget USA.

I Sverige tog återhämtningen ny fart i somras med ökad konsumtion. Bostadspriserna uppges stå stabila och exportindustrins orderböcker välfyllda.

Det bäddar för en stark återhämtning där ekonomin enligt Handelsbanken är långtifrån överhettad, enligt konjunkturprognosen.

BNP snart på samma nivå som före pandemin

Banken räknar med att svensk BNP redan i början av nästa år är tillbaka på samma nivå som före pandemiutbrottet.

Sparandet är rekordhögt och hushållens inkomster väntas öka i god takt 2021–2023 när arbetsmarknadsläget förbättras.

I kombination med ett uppdämt konsumtionsbehov av vissa tjänster och varor såsom nöjen, resor och kläder talar det för en stark konsumtionsökning det kommande året. Finanspolitiken skiftar nu från ‘livsuppehållande’ åtgärder till återstartspolitik, skriver Handelsbanken.

”Vi räknar med en expansiv valbudget för nästa år, med bland annat mer pengar till välfärden, hushållen och offentliga investeringar”, säger Christina Nyman.

Företagen hinner inte med

Företag som haft det tufft i pandemin har nu ett annat problem uppstått.

Andelen företag som upplever en brist på arbetskraft har ökat relativt snabbt inom både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn, konstaterar Handelsbanken.

”Vår tolkning är att företagen inte riktigt hinner med att anställa i samma takt som efterfrågan ökar, snarare än att det skulle vara ett tecken på en generell brist på arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden”, säger Christina Nyman.

När det gäller inflationen pekar banken på att företagen har en god lönsamhet, vilket minskar behovet av att föra kostnadsökningar i producentledet vidare till konsumentledet.

“Det är svårt att se att vi skulle få ett varaktigt högre inflationstryck utan att lönetrycket ökar markant. Sammantaget bedömer vi att inflationen exklusive energi kommer att vara omkring 1,5 procent de kommande åren”.

Handelsbanken spår vidare att Riksbanken håller kvar reporäntan på noll procent under hela prognosperioden.

Under 2022 är prognosen att bostadspriserna ökar med nära 5 procent.

Läs även: Konjunkturen i Stockholm på ny högstanivå