Hål på 44 miljarder – är guld en lösning för Riksbanken?

I fjol gjorde Riksbanken en vinst på 16 miljarder kronor enligt den årsredovisning som publicerades av banken på måndagen, men samtidigt var vid årsskiftet Riksbankens egna kapital utraderat och uppgick till minus två miljarder kronor.

Riksbanken behöver 43,7 miljarder

Anledningen är att många av de värdepapper som Riksbanken stödköpte för att stimulera ekonomin under pandemin tappat kraftigt i värde då räntan stigit.

Målnivån för Riksbankens eget kapital sattes i den nya lagen som trädde i kraft vid förra årsskiftet till 60 miljarder kronor, uppräknat för inflation. Minimum är två tredjedelar av den siffran, annars måste Riksbanken be om pengar från Riksdagen.

I oktober flaggade riksbankschefen Erik Thedéen för att banken skulle behöva få ett tillskott på 80 miljarder av skattepengar för att klara målen. Så illa blev det dock inte när årsredovisningen publicerades, då räntorna slutade att stiga i vinter.

För att nå grundnivån behöver Riksbanken 43,7 miljarder kronor, och det mest troliga är att Erik Thedéen ber om just så mycket pengar från Riksdagen, skriver Dagens industris Viktor Munkhammar i en analys.

Swedbank: Kan begära 0

Men han lyfter också fram en rapport från storbanken Swedbank som målar upp ett annat scenario – nämligen att Riksbanken inte ber om några pengar alls. Banken listar några andra möjligheter:

De kan låta det egna kapitalet vara för lågt och hänvisa till stora orealiserade vinster. De kan också konvertera finansiella tillgångar så att vinster realiseras. Banken skulle också kunna öka anskaffningsvärdet på guldreserven då guldpriset stigit kraftigt, då kan det ökade värdet redovisas som eget kapital.

“Det troligaste utfallet är nog ändå att Riksbanken begär och får 44 mdkr i kapitaltillskott för att stärka den långsiktiga intjäningsförmågan och ha stora reserver för att hantera kriser. Den näst troligaste utfallet är att det inte blir något kapitaltillskott alls. Det skulle markera Riksbankens finansiella oberoende. Den långsiktiga intjäningsförmågan kan man hantera senare”, skriver Swedbanks Jesper Hansson, som fram tills för ett år sedan jobbade på just Riksbanken där han var chef för den penningpolitiska avdelningen.

Läs även: Amerikansk inflationsbesvikelse för Powell igen (Dagens PS)