Centralbankerna fick rycka in efter finanskrisen 2008-2009 och köpa tiotusentals miljarder i svaga fonder för att stimulera ekonomin. Nu är det dags att betala – för skattebetalarna.
"Genidraget" som kostade oss tusentals miljarder
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 04 aug. 2023Publicerad: 04 aug. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Många tänkte nog att marknaderna har återhämtat sig lagom till 2023, när de för 15 år sedan fattade beslutet att köpa upp svaga fonder till värdet av tusentals miljarder dollar. Detta eftersom man kunde rädda krisande företag och stora viktiga ekonomier som USA, England och Japan.
MISSA INTE: Uran-kriget: Därför kan kuppen i Niger skada Europas kärnkraft (Dagens PS)
Men nu är det femton år senare, och det är dags att betala notan. Och värdet på fonderna har efter pandemi och rysk invasion på europeisk mark inte alls återhämtat sig. Tvärt om kommer det kosta skattebetalarna tusentals miljarder.
Det rapporterar The Economist.
Miljarder i förluster
I måndags överraskade Japans centralbank att höja avkastningstaket för långsiktiga fonder från 0,5 till 1,0 procent.
För varje 0,25 procetigt steg uppskattar The Economist att det kommer kosta centralbanken 58 miljarder dollar, nästan 600 miljarder svenska kronor eller 1,5 procent av landets BNP, i centralbankens fondvärden.
Centralbanken själv har förmågan att trycka nya pengar. Därför kan de aldrig få slut på kontot, så att säga. Men att låta centralbankerna förlora hundratals eller globalt tusentals miljarder dollar spär på inflationen om man ska trycka nya pengar. Annars måste skattebetalarna gå in och ersätta centralbanken, och det är dyrt.
ANNONS
Senaste nytt
Vägen framåt?
ANNONS
Den stora frågan som kvarstår är – när centralbankerna snart står med facit på hand över hur mycket pengar de och skattebetalarna förlorat på räddningsfonderna, kommer man tycka att det var värt det och därmed använda åtgärden under nästa finanskris?
Ytterligare en rimlig fråga som många ställer sig är – kan centralbankerna undvika kostnaderna på något vis? Inte genom att sälja dem såklart, eftersom de är värda mindre än när de köptes och därför skulle innebära ett enormt tapp.
I EU-området har ECB i måndags beslutat att inte betala ränta på de lånade pengarna, till exempelvis Deutsche Banks stora förtret.
I USA har Federal Reserve betalat av räntor på andra lån genom att låna pengar av sig själv – hittills är man skyldig 80 miljarder dollar, ungefär 900 miljarder kronor, skriver The Economist. Om den krumbukten kan fortsätta är ytterligare en fråga som historien får utvisa.
Läs mer om miljarder till banker och stora företag:
37 miljarder till svenska banker (Dagens PS)
Warren Buffet ska rädda de krisande bankerna – eller? (Dagens PS)
Krisande storbank får miljardböter (Dagens PS)
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
